tag:blogger.com,1999:blog-90611627971188011542024-03-05T00:24:15.223-08:00sharadapadhamവിദ്യ പകർന്നു നൽകാനും കൂടുതൽ അറിയാനും ദേവീ ചരണത്തിൽ ഈ ബ്ളോഗ് സമർപ്പിക്കുന്നു..Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.comBlogger239125tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-39871179929341390582023-12-11T08:49:00.000-08:002023-12-11T08:49:19.509-08:00കൊടുങ്ങല്ലൂര്.....<p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">കൊടുങ്ങല്ലൂര്.....</span></p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;"><br /></span></p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ഇന്ന് ക്ഷേത്രത്തിലെ ആചാരങ്ങളെ കുറിച്ചുള്ള ചര്ച്ചകൾ ആണ് എവിടെ നോക്കിയാലും..പ്രത്യേകിച്ച് കൊടുങ്ങല്ലൂരമ്പലത്തിലെ. ഇതിനെ കുറച്ചുള്ള അഭിപ്രായം ചോദിച്ച് എനിക്കും വന്നു റിക്വസ്റ്റ് ...ക്ഷേത്രാചാരങ്ങളെ കുറിച്ച് പറയാൻ ഞാനാളല്ല.. അതു ശരിക്കും കുറെ യുക്തിയുക്തമായ പഠനത്തിലൂടെ പറയേണ്ട കാര്യമാണ്.. </span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പക്ഷെ പറയാനുള്ളത് മറ്റൊന്നാണ്..അമ്മയുടെ കയ്യും പിടിച്ച് ക്ഷേത്രത്തിലേക്ക് പോയിരുന്ന ഒരുസാധാരണക്കാരിൽ സാധാരണക്കാരനായ ഒരു കുട്ടി കണ്ടത് എന്തോ അത്. അതു പറയണതിനു മുന്പ് കുറച്ചു കാര്യം കൂടി <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>പറയണം എന്നാലെ അതു മനസ്സിലാകൂ.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇന്നത്തെ പോലെ എല്ലാ ദിവസവും ഓണം അന്ന് ഞങ്ങള്ക്ക് ഇല്ലായിരുന്നു.. മനസ്സിലായില്ലായെങ്കിൽ ഒന്നൂടി വിശദീകരിക്കാം. ആകെ വര്ഷത്തിലൊരിക്കലാണ് പുതിയ ഡ്രസ്സു കിട്ടുക.. ഓണക്കോടി.. ഇന്ന് ഏത് ദിവസവും ഓണമാണ്.. പറയുന്ന സെക്കന്റിൽ പുതിയ ഡ്രസ്സ് റെഡി..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അന്നു ഞങ്ങള്ക്ക് എന്നു വിഷു ആഘോഷമില്ല.. രണ്ടു കൂട്ടം കറിയും ഉപ്പേരിയും പപ്പടവും കിട്ടണമെങ്കിൽ വര്ഷത്തിലൊരിക്കൽ പിറന്നാളു വരെയോ (അതും ഉറപ്പില്ല) അല്ലെ വിഷു വരുന്ന വരെ കാത്തിരിക്കണം.. അല്ലാതെ ഇന്നത്തെ പോലെ നാലു നേരം അഞ്ചു കൂട്ടം കൂട്ടി കഴിക്കുക പതിവില്ല.. പ്രത്യേകിച്ച് സ്വിഗ്ഗിയോ ഊബറോ ഒന്നും ഉള്ള കാലമല്ല..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വെള്ളച്ചോറും വെളിച്ചെണ്ണയും, വീടിന്റെ കിഴക്കുവശത്ത് നട്ടുവളര്ത്തുന്ന ചെരിയ കാന്താരിമുളകും.. കിട്ടിയാൽ കഞ്ഞിയും ഉള്ളി ചമ്മന്തിയും, അല്ലെങ്കിൽ തക്കാളിരസം ചോറ് ഇതൊക്കെയാണ് വിഭൃസമൃദ്ധമായ ഊണ്.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇന്ന് നൂറു രൂപ കൊടുത്ത് ചെയ്ന്ജ് ബാക്കിവച്ചോളു എന്നു പറയുന്നതാണ് കുട്ടികളുടെരീതി.. അന്നു പത്തു പൈസയാണ് എരൂരിൽ നിന്ന് തൃപ്പൂണിത്തുറ വരെയുള്ള ബസ് ടിക്കറ്റ് സ്കൂൾ കുട്ടികള്ക്ക്.. അതു ലാഭിക്കാൻവേണ്ടി നാലു അഞ്ചു കിലോമീറ്റർ നടക്കുകയാണ് പതിവ്.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഐസ് മേടിക്കണേ അഞ്ചു കശുവണ്ടി ഐസുകാരനു കൊടുത്താൽ മതി.. ഏഴു കശുവണ്ടി കൊടുത്താൽ ദുര്ഗ്ഗാ തീയറ്ററിൽ സിനിമ.. ഇതായിരുന്നു കാലം.. ബാര്ട്ടർ സിസ്റ്റം ഞങ്ങള്ക്ക് ജീവിതത്തിൽ അറിയാമായിരുന്നു.. ഇന്ന് പുസ്തകത്തിലു കേട്ടു കേള്വിയെ ഉണ്ടാകൂ.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">25 പൈസയ്ക് പഞ്ചസാരയും അന്പതു പൈസക്കു എണ്ണയും എല്ലാം മേടിച്ചിരുന്ന കാലത്ത് ക്ഷേത്രത്തിൽ കാശു കൊടുത്ത് ക്യൂ നിന്ന് ദേവിയെ കാണാനും 101 രൂപയുടെ ശത്രുസംഹാര പുഷ്പാഞ്ജലിയൊന്നും ഞങ്ങള്ക്ക് ചിന്തിക്കുക അസാധ്യമായിരുന്നു. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അതുകൊണ്ട് ഞങ്ങളെ സംബന്ധിച്ചിടത്തോളം ദേവിയെന്നത് കാശു കൊടുത്താലോ പൂജ ചെയ്താലോ കിട്ടുന്ന ഒന്നായിരുന്നില്ല. മന്ത്രം ചൊല്ലിയാൽ എന്തേലും കിട്ടുമെന്ന് അന്ന് അറിയില്ലായിരുന്നു എന്നതാണ് സത്യം..അല്ലെ ഒരു കൈ നോക്കായിരുന്നു..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇന്നത്തെ പോലെ മിനിറ്റിൽ പുറകെ പുറകെ ഓടുന്ന ബസില്ല.. ബസ് ഇല്ലെ എന്നാ ഊബർ പോകട്ടെ ഓട്ടോറിക്ഷ വിളിക്കാൻ പോലും കയ്യിൽ കാശു കാണില്ല. അടുത്ത ഒരു ഒന്നൊന്നര മണിക്കൂർ നിൽക്കുക തന്നെ ശരണം. ചിലപ്പോള് പ്രോഗ്രാം തന്നെ മാറ്റി വച്ച് തിരിച്ചു വന്ന സമയം ഉണ്ട്.. ഓട്ടോ വിളിക്കണത് ആകെ ഹോസ്പിറ്റലുപോലുള്ള കാര്യത്തിനാണ്.. ഓട്ടോക്കാരനായ സുകുമാരന് ചേട്ടന്റെ നമ്പറു കലണ്ടറിൽ എഴുതിവച്ചിരുന്നു ആക്സിഡന്റ് കേസ് വന്നാല് വിളിക്കാന് ..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> എന്റെ ഓര്മ്മശരിയാണേ, ഞാൻ പ്രീഡിഗ്രീ പഠിക്കുന്ന കാലത്താണ് വീട്ടിൽ കറന്റു വന്നത്.. കറന്റ് വന്നാൽ പോരല്ലോ വീട്ടിലേക്ക് കണക്ഷനെടുക്കാൻ കാശു വേണ്ടെ.. അതുകൊണ്ട് തന്നെ മണ്ണെണ്ണ വിളക്കെ ശരണം. രണ്ട് മൂന്നു ലിറ്റർ കൊണ്ടു ഒരു മാസം ഓടിക്കണം.. അതുകൊണ്ട് ഏഴര എട്ടു മണിയ്കുള്ളിൽ വിളക്കണക്കണം.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ മൊബൈലില്ലെ അതു ഒന്നും ചിന്തിക്കരുത്...12 രൂപ കണക്കില് ഫോണ് ചെയ്യാൻ ഇന്കമിങ്ങിനും ഔട് ഗോയിങ്ങിനും കാശു കൊടുക്കേണ്ടി വന്നിരുന്ന കാലമാണ്. അതുകൊണ്ട് ഇല്ലിക്കൽ പടി സ്റ്റോപ്പിൽ ഫോണ് ചെയ്യാൻ ക്യൂ നിക്കണം.. കാരണം ഒരു എസ് ടി ഡി ഷോപ്പേയുള്ളു.. അതും സെക്കന്റു പോകണത് നോക്കിയേ വിളിക്കു.. 59 സെക്കന്റ് ആയ കട് ചെയ്യും കാരണം അടുത്തത് വീണാ കൊടുക്കാൻ കാശില്ല..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ടിവിയിൽ മഹാഭാരതവും രാമായണവും ഒക്കെ കാണാൻ ഞായറാഴ്ച രാവിലെ കുട്ടികളുടെ പടപ്പുറപ്പാടുണ്ട്.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അപ്പോ പറഞ്ഞു വന്നത് ഇപ്രകാരമുള്ള ഒരു കാലത്തെ മനസ്സിൽ വച്ചുകൊണ്ട് നമക്ക് കൊടുങ്ങല്ലൂരമ്മയുടെ കാവിനെ നോക്കാം..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ക്ഷേത്രത്തിൽ പോകാനാഗ്രഹിച്ചാൽ മാത്രം പോരാ പോകാനുള്ള കാശു സ്വരുകൂട്ടണം. കാരണം പോകണത് കുടുംബം മൊത്തമാണ്.. കല്യാണത്തിന് ചേര്ത്ത് വയ്കണ പോലെ കാശു കൂട്ടി വയ്കണം..പിന്നെ ആ ദിവസം പോകണേ തൃപ്പൂണിത്തുറക്കാര്ക്കാണേ രാവിലെ വല്ലപ്പോഴും വരുന്ന ബസിൽ ഇടിച്ചു കുത്തികയറി ചേരാനല്ലൂർ വരെ.. പിന്നെ അവിടെ നിന്ന് ഫെറിയിൽ എത്തുക..അതു കടന്ന് അടുത്ത സ്റ്റാന്റിൽ ബസ് വരുന്ന വരെ നോക്കി നിന്ന് വണ്ടിയിൽ ഇടിച്ചു കുത്തികയറി ക്ഷേത്രത്തിലെത്തുക..ഇനി അവിടെ വരുന്നവർ താഴെ ഇരിക്കാൻ തെയ്യാറായെ വരൂ.. വിരി വയ്കാൻ ശബരി മലയിലെ പോലെ കരുതിയിട്ടുണ്ടാകും. കാരണം അവിടെ നിന്ന് ഇന്നു മേടിക്കണ പോലെ പായയൊന്നും മേടിക്കുവാൻ കയ്യിൽ കാശുണ്ടാകില്ല. ഭക്ഷണം വരെ കൊണ്ടു വരും.. എന്തിന് വെള്ളം വരെ കയ്യിലു കരുതിതന്നെയാണ് വരുക..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി ക്ഷേത്രദര്ശനം എല്ലാം കഴിഞ്ഞ് വീട്ടിലേക്ക് സുഖമായി പോകാമെന്നു വിചാരിക്കണ്ട കഴിഞ്ഞു പോകുമ്പോൾ ബസുകിട്ടുമെന്ന് യാതൊരു ഉറപ്പുമില്ല.. നടക്കാൻ തെയ്യാറായി തന്നെയാണ് പലരും വരിക...പകുതിയലധികം പേരും അടുത്തുള്ള സ്വന്തം വീട്ടുകാരെ തന്നെയാണ് സഹായത്തിന് വിളിക്കുക..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പറഞ്ഞു വന്നത് ഇത്രയും ബുദ്ധി മുട്ടി അമ്മയെ കാണാൻ വരുന്നവർ ആരും ഇന്നത്തെ പോലെ സെല്ഫിയെടുത്തും വീഡിയോ ലൈവ് ആയി ഫെയ്സ് ബുക്കിൽ ഇടാനും ഡ്രസ് ചുളുങ്ങാത്ത ചുവന്ന ഡ്രസ്സ് ഒക്കെ ഇട്ടുവരുന്ന ഉപാസകരൊന്നുമല്ലായിരുന്നു.. സാധാരണക്കാരിൽ സാധാരണക്കാരായ ഭക്തന്മാരായിരുന്നു. ഈ ഉപാസകരെന്ന പേരു തന്നെ പണ്ടു കാലത്ത് കേട്ടിട്ടുണ്ടോ എന്ന് സംശയം. ഈ ഉപദേശവും കൊടുത്ത് ശിഷ്യഗണങ്ങളൊന്നും കണ്ടതായി എന്റെ ഓര്മ്മയില്ല.. ഇനി ഉണ്ടായേക്കാം.. ഇങ്ങിനെയൊക്കെ ബുദ്ധിമുട്ടായിരുന്നു എങ്കിലും ആ തട്ടകത്ത് ഭക്ഷണം കിട്ടാതെ ആരും ഉറങ്ങിയതായി എനിക്ക് ഓര്മ്മയില്ല. വിരി വയ്കുന്നവർ പരസ്പരം ജാതി ചോദിക്കാറില്ല.. ഭക്ഷണം ആരുടെ കയ്യിലുണ്ടോ അത് അടുത്തവരോടു ചോദിക്കാതെ തന്നെ കൊടുക്കും അതായിരുന്നു കൊടുങ്ങല്ലൂർ....അമ്മയെന്നാൽ അമ്മയായിരുന്നു.. അന്നപൂര്ണ്ണയെന്നാൽ അന്നപൂര്ണ്ണ തനന്നെയായിരുന്നു.. വിളിച്ചാൽ വിളിപ്പുറത്തു വരുന്ന അമ്മ.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി ഭക്തിയെ കുറിച്ചു കുറച്ചൂടി..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നിങ്ങള്ക്ക് പറഞ്ഞാ മനസ്സിലാകുമോ എന്നറിയില്ല. എന്നാലും പറയാം.... ഞങ്ങളുടെ ചെറുപ്പത്തിൽ ഒരു വലിയ ഒരു മുട്ടനാടു (സാധാരണ വലിപ്പമൊന്നുമല്ലാട്ടോ ഇടികിട്ടിയാ വിവരം അറിയും) വീടുകളിൽ വരും..എല്ലാവര്ക്കും അതിനെ കണ്ടാൽ അറിയാം അത് ക്ഷേത്രത്തിലെയാണ് ന്ന്.. അതിനെ കണ്ടാ ആദ്യം ഞങ്ങളു പ്ലാവിന്റെ കമ്പ് വെട്ടി അതിന്റെ ഇല കൊണ്ടു വന്ന് തിന്നാൻ കൊടുക്കും..കയ്യിൽ കിട്ടണത് കൊടുക്കാറുണ്ട് അല്ലാത്തവർ. കൊടുത്തുതീര്ന്നാ അവന്റെ മുതുകത്തോ തലയിലോ രണ്ടു തട്ടി തട്ടിയാൽ അടുത്ത വീട്ടിലേക്ക്.. ഇതിനെന്താ ഇത്ര പറയാനെന്നാണേ, ആടെന്ന് വിചാരിക്കണ്ട എരൂരിൽ നിന്ന് തൃപ്പൂണിത്തുറയിലേക്ക് ബസിൽ ഇതേ ആടിന്റെ കൂടെ യാത്ര ചെയ്തവര് അനേകം പേരുണ്ട്.. ബസുകാരു പോലും കയറ്റിയിരുന്നു എന്നര്ഥം. ഇതായിരുന്നു അന്നത്തെ ഭക്തി. അന്നു ഭക്ഷണം കഴിക്കാനില്ലായിരുന്നു പക്ഷെ അതിനെ വെട്ടി കൊന്നു തിന്നാൻ ആരും വിചാരിച്ചിട്ടില്ല..അതിന് അന്നംകൊടുക്കുമ്പോൾ നിൽക്കണത് ആടാണെന്ന് അല്ല വിചാരിക്കാ ദേവിയാണെന്ന് തന്നെയാണ്..തല്ലില്ല.. ഇന്നായിരുന്നു എങ്കിൽ മൂക്കു മുട്ടെ തിന്നാൻ ഉള്ളപ്പോഴും അത് ആരുടെയെങ്കിലും വീട്ടിലെ കറിയായേനേ.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അപ്പോ പറഞ്ഞു വന്നത്... </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ ഭാവത്തെ ഉള്കൊണ്ടു കൊണ്ട് കൊടുങ്ങല്ലൂരെ പോലെയുള്ള ദേവതാ ചൈതന്യത്തെ ചിന്തിച്ചാൽ മാത്രമേ ഭക്തിയെന്തെന്നു മനസ്സിലാകൂ.. അല്ലെ അമ്മയെന്താണെന്ന് മനസ്സിലാകൂ..മൂന്നു നേരം കഴിക്കുന്നതിനു പകരം നാലു നേരം കഴിച്ച് അന്നത്തിന്റെ കഷ്ടപ്പാടറിയാത്തവർ പുസ്തകങ്ങളിലൂടെ ഉള്ള അറിവു വച്ച് കഷ്ടപ്പാടിനെയും വിശപ്പിനേയും മനസ്സിലാക്കിയെന്നു പറഞ്ഞ് മന്ത്രാധീനം തു ദൈവതം എന്ന ഭാവത്തില് അന്നപൂര്ണ്ണയെ കുറിച്ചുപറയുന്നതുകേള്ക്കുമ്പോൾ ശരിക്കും അതറിഞ്ഞവർക്കു ഒരു പുഞ്ചിരി തോന്നിയെങ്കിൽ അവരെ കുറ്റം പറയാനാകുമോ.. ഇതാകും ഇന്ന് ശരിക്കു കൊടുങ്ങല്ലൂരമ്മയെ അമ്മയായി അറിഞ്ഞവർ ചെയ്യണുണ്ടാകുക..<span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz xlup9mm x1kky2od" style="display: inline-flex; font-family: inherit; height: 16px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; width: 16px;"><img alt="🙂" class="xz74otr" height="16" referrerpolicy="origin-when-cross-origin" src="https://static.xx.fbcdn.net/images/emoji.php/v9/t8a/3/16/1f642.png" style="border: 0px; object-fit: fill;" width="16" /></span><span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz xlup9mm x1kky2od" style="display: inline-flex; font-family: inherit; height: 16px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; width: 16px;"><img alt="🙏" class="xz74otr" height="16" referrerpolicy="origin-when-cross-origin" src="https://static.xx.fbcdn.net/images/emoji.php/v9/tbe/3/16/1f64f.png" style="border: 0px; object-fit: fill;" width="16" /></span></div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-6737613340103371892023-12-11T08:48:00.000-08:002023-12-11T08:48:28.208-08:00വ്യാസനും ശുകമഹർഷിയും പുത്രന്മാരും ..<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">വ്യാസനും ശുകമഹർഷിയും പുത്രന്മാരും ..</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഭാഗവതത്തെ നമുക്കു പറഞ്ഞു തന്ന ശുകമഹര്ഷി ആരാണ് എന്നു വളരെ കാലമായിട്ടുള്ള സംശയമായിരുന്നു.. സാക്ഷാത് വ്യാസൻ അരണി കടഞ്ഞപ്പോഴാണ് ശുകനുണ്ടായത് എന്നാണ് വായിച്ചിരുന്നതും. ദേവീ മാഹാത്മ്യത്തിനു വേണ്ടി അതിന്റെ സൂക്ഷ്മാര്ഥ വിചാരം ചെയ്തപ്പോൾ മനസ്സിൽ തോന്നിയ ഒരു അര്ഥമാണ് എഴുതുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വ്യാസന്റെ പുത്രനാണല്ലോ ശുകൻ. നമുക്ക് അതുകൊണ്ട് വ്യാസന്റെ പേരിൽ നിന്നു തുടങ്ങാം. പ്രത്യേകിച്ച് ഈ പേരുകളിലാണ് ചില രഹസ്യങ്ങളു വച്ചിരിക്കുന്നത്. അവരുടെ പേരുകളിലൂടെ ഒരു യാത്ര <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>പോയി നോക്കാം...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വ്യാസ ശബ്ദം വന്നിരിക്കുന്ന വി അസ് എന്ന ധാതുവിൽ നിന്നാണ്. അസ് ശബ്ദത്തെ നോക്കിയാൽ വിശേഷമായി കാണപ്പെടുന്നത് എന്നര്ഥം. ഏകവും നിരതിശയവും സച്ചിദാനന്ദലക്ഷണത്താൽ പ്രകീര്ത്തിതവുമായ ബ്രഹ്മ സ്വരൂപിണിയായ ദേവി മാത്രമാണ് ആദ്യം ഉണ്ടായിരുന്നത്. (ഞാൻ ദേവീ എന്നു വിളിക്കുന്നു) ഇതാണ് വ്യാസഭാവം. വിസ്തരിച്ചവളെന്നുള്ള വ്യാസശബ്ദത്തിനു അര്ഥം ഇതു തന്നെ. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അതെ ദേവി നമ്മളുടെ ഹൃദയവര്ത്തിയായി വരുമ്പോൾ ഗുഹ്യരൂപിണിയായാണ് പറയുന്നത്.. അതായത് ശുകൻ. എങ്ങിനെയെന്നാണെങ്കിൽ ശുകശബ്ദത്തിന് ശുഭ ദീപ്തൌ എന്നാണര്ഥം. ദീപ്തിയോടു കൂടിയിരിക്കുന്നത്. മറഞ്ഞിരിക്കുന്നത് എന്ന അര്ഥത്തിൽ വസ്ത്രം എന്നു പറയാറുണ്ട്. ഇതിനെ ഒന്നു കൂടി വിശേഷമായി പറഞ്ഞാൽ....</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പരമാത്മസ്വരൂപിണിയായ ദേവിയുടെ മഹത്തായ ആയതനമായി ശ്രുതിയാൽ പറയപ്പെട്ടിട്ടുള്ളത് ഹൃദയമാകുന്നു. അതിന്റെ മദ്ധ്യത്തിൽ എല്ലായിടത്തും ജ്വാലയുള്ള വിശ്വ തോമുഖമായി ആഹാരത്തെ വിഭജിക്കുന്നതായി സ്ഥിതിചെയ്യുന്നതും ജരയില്ലാത്തതും മഹത്തായതുമായ അഗ്നി ദേഹത്തെ ആപാദചൂഡം ചൂടുള്ളതാക്കുന്നു. അതിന്റെ മദ്ധ്യത്തിൽ അത്യന്തം സൂക്ഷ്മവും കാര്മേഘങ്ങളുടെ നടുവിലുള്ള മിന്നൽകൊടിപോലെ ശോഭിക്കുന്നതും വരിനെല്ലിന്റെ മുനമ്പുപോലെ കൃശവും അണുതുല്യവുമായ വഹ്നിശിഖ സ്ഥിതിചെയ്യുന്ന തുമായി മഹാനാരായണോപനിഷത് പറയുന്നു. ഈ ശിഖയുടെ മദ്ധ്യത്തിലാണ് പരമാ ത്മാവ് നിലകൊള്ളുന്നത്. അത് ബ്രഹ്മമാകുന്നു. അത് ശിവനാകുന്നു. അത് വിഷ്ണുവും ഇന്ദ്ര നുമാകുന്നു. അത് നാശരഹിതവും ഉത്കൃഷ്ടവും സ്വയം പ്രകാശരൂപവുമാകുന്നു. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അതായത് ശുകനെന്ന പേരിൽ ദീപ്തിയോടു കൂടി സ്ഥിതിചെയ്യുന്നത് ദേവിയുടെ ഈ ഭാവമാണ്.. ഇതിനെ തന്നെ നമുക്ക് മൂലമന്ത്രാത്മികാ ഭാവമെന്നു വിശേഷിപ്പിക്കാം.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> ശുകമഹര്ഷിക്ക് നാലു പുത്രന്മാരാണ് കൃഷ്ണൻ, ഗൌരപ്രഭൻ, ഭൂരി, ദേവശ്രുതൻ. ഒരു മകൾ കീര്ത്തി..ഇവരെ കൂടി മനസ്സിലാക്കിയാൽ കുറച്ചു കൂടി അര്ഥതലം പൂര്ണ്ണമാകും.. ദേവിയുടെ ഭാവം പ്രപഞ്ചത്തിലേക്ക് വന്നിരിക്കുന്നത് പരാ, പശ്യന്തി മദ്ധ്യമാ വൈഖരീ എന്നീ നാലു ഭാവത്തിലാണ്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതിൽ ആദ്യത്തേത് പരാ ഭാവമാണ്. ഇതാണ് കൃഷ്ണശബ്ദം കൊണ്ട് അര്ഥമാക്കുന്നത്... കൃഷ്ണ ശബ്ദത്തിനര്ഥം മഹാപ്രഭാവ ശക്ത്യാ പരിണമയതീതി. സ്വന്തം പ്രഭാവശക്തിയാൽ പരിണാമത്തെയുണ്ടാക്കുന്നവൾ.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> ഇവിടെ നിന്നാണ് സൃഷ്ടി തുടങ്ങുന്നത്... വായു ചലിച്ച് സർവവ്യാപകമായ ശബ്ദബ്രഹ്മത്തെ സ്പന്ദിപ്പിക്കുമ്പോൾ ആ സ്പന്ദനം പരയായ വാക് എന്ന പേരിൽ നിഷ്പന്ദമായിത്തീരുന്നു. പരാനാദം നിഷ്പന്ദവും സ്വപ്രകാശവുമായ ശബ്ദബ്രഹ്മമാണ്. വാക്കിനും മനസ്സിനും ആ പരാനാദം വിഷയമല്ല. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നാമരൂപങ്ങള്ക്ക് ബീജരൂപവും അവ്യാകൃതമെന്നു പേരോടു കൂടിയതും ഉപാധിഭേദങ്ങളൊന്നുമില്ലാത്തതും ആകാശത്തെ പോലെ സർവമൂര്ത്തിവര്ജ്ജിതവും സ്വയം ജ്യോതിസ്വരൂപവുമായ ഈ പരാരൂപിയായ ദേവി തന്നെയാണ് സംവ്യവഹാരത്തിന് വിഷയവും ആകാശമെന്നു പറയുന്നതുമായ അക്ഷരരൂപിണിയായി ഊടും പാവും എന്ന രീതിയിൽ പിണഞ്ഞു ചേര്ന്നിരിക്കുന്നത്. ഇതാണ് പ്രകൃതിയുടെ ആദിരൂപമായ പരിണാമവും...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">രണ്ടാമത്തെ മകനാണ് ഗൌരപ്രഭൻ. ഗുരതെ അവ്യക്തം ശബ്ദയതീതി ഇതാണ് ഗൌരശബ്ദത്തിന്റെ സമാസം. അവ്യക്തമായി ശബ്ദിക്കുന്നത് എന്ന് ഇതിനര്ഥം. പ്രഭ എന്നാൽ പ്രകര്ഷേണ ഭാതി.. വിശേഷമായി കാണുന്നത്. അതായത് അവ്യക്തമായ ശബ്ദമായി കാണുന്നതാണ് ഗൌരപ്രഭൻ. ഇതാണ് ശബ്ദബ്രഹ്മത്തിന്റെ രണ്ടാമത്തെ പശ്യന്തീ എന്ന ഭാവം. പരയായ വാക്ക് വായുവിനാൽ അഭിവ്യക്തമായും വിമര്ശരൂപമായ മനസ്സിനോടു ചേര്ന്നുമിരിക്കുമ്പോൾ സാമാന്യമായ സ്പന്ദനവും പ്രകാശവും കൈകൊണ്ട് പശ്യന്തി എന്നവാക്കായി ത്തീരുന്നു. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അടുത്ത പുത്രൻ ഭൂരിയാണ്. ഭൂരിയെന്നാൽ ഭവിച്ചത് എന്നര്ഥം. അതായത് ഇവിടെ ശബ്ദത്തിന്റെ സ്വരൂപം ഭവിച്ചുകഴിഞ്ഞു എന്നര്ഥം. അഭിവ്യക്തമായ ശബ്ദബ്രഹ്മസ്വരൂപമാണ് മധ്യമാ. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശബ്ദബ്രഹ്മം ഹൃദയം വരെ വ്യാപിച്ച വായുനിമിത്തം അഭിവ്യക്തമായി നിശ്ചയരൂപമായ ബുദ്ധിയോടു ചേരുമ്പോൾ വിശേഷസ്പന്ദരൂപമായി മധ്യമാ എന്ന് പറയപ്പെടുന്ന വാക്കായിത്തീരുന്നു. ഇത് വിശേഷസ്പന്ദനമുള്ളതും ബുദ്ധികൊണ്ടു ഗ്രഹിക്കാൻ കഴിയുന്നതുമാണ്. ഇതുകൊണ്ടാണ് ഭവിച്ചത് എന്ന അര്ഥത്തിൽ ഭൂരി എന്ന നാമധേയം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അടുത്ത പുത്രനാണ് ദേവശ്രുതൻ. ദേവശബ്ദത്തിന് ഇന്ദ്രിയമെന്നര്ഥം. ശ്രുതമെന്നാൽ കേള്ക്കുന്നത്. ഇന്ദ്രിയം കൊണ്ടു കേള്ക്കുന്നതാണ് ദേവശ്രുതൻ. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കണ്ഠം മുതലായ സ്ഥാനങ്ങളിൽ അഭിവ്യക്തമായ വര്ണസ്വരൂപമായി കേള്ക്കത്തക്ക വിധമുള്ള വാക്കിനെയാണ് വൈഖരീ എന്ന് പറയുന്നത്. ശബ്ദബ്രഹ്മം ബുദ്ധിയിൽ നിന്നും വായുവരെയെത്തുന്ന വായുനിമിത്തം കണ്ഠം മുതലായ സ്ഥാനങ്ങളിൽ അഭിവ്യക്തമായി അകാരം മുതൽ ക്ഷകാരം വരെയുള്ള വര്ണമാലയുടെ രൂപം കൈകൊണ്ട് അന്യര്ക്കു കൂടി കേള്ക്കത്തക്ക വിധത്തിൽ വൈഖരീ എന്ന പേരിൽ വ്യവഹരിക്കപ്പെടുന്ന വാക്കായിത്തീരുന്നു. നാം ഇന്ദ്രിയം കൊണ്ടു കേള്ക്കുന്നത് കൊണ്ട് ദേവശ്രുതൻ..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി ഒ രു മകളാണ്. അവളാണ് കീര്ത്തി.. കീര്ത്തിയുടെ അര്ഥം കൃൃത് സംശബ്ദെ എന്നാണ്, ഉത്തമമായ ശബ്ദത്തെയുണ്ടാക്കുന്നവൾ, അല്ലെങ്കിൽ അതായിരിക്കുന്നവളെന്നര്ഥം. ഇതാണ് സാക്ഷാത് ദേവി... ഏതൊന്നിനും ശക്തിസ്വരൂപിണിയായിരിക്കുന്നവളെന്നര്ഥം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശബ്ദബ്രഹ്മത്തിന്റെ അതിസൂക്ഷ്മരൂപമായ പരയിൽ നിന്നും സ്പന്ദനത്തിലൂടെ പശ്യന്തിയും, ബുദ്ധിയോടു ചേര്ന്ന് മധ്യമയായും, അതിൽ നിന്ന് വര്ണരൂപത്തെ കൈകൊണ്ട് കണ്ഠത്തിലൂടെ അഭിവ്യക്തമായ വൈഖരിയായി ഭക്തന്മാരുടെ ചിത്തവൃത്തികളാകുന്ന മനോഹരമായ സ്വരങ്ങളായി ഗമിച്ച് സ്ഥിതിചെയ്യുന്ന ഭാവത്തെ മനോഹരമായി വര്ണ്ണിക്കുകയാണ് ഇവിടെ ആചാര്യൻ....</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> ഭാഗവതം തുടങ്ങുന്നത് ഇവിടെ നിന്നാണ്.. സകലാനന്ദ സ്വരൂപിണിയായ ദേവിയുടെ രൂപഭാവങ്ങളായി... ചില അര്ഥ തലങ്ങൾ ദേവിയുടെ ലീലയാണ് എന്ന് തോന്നാറുണ്ട്.. സകലം ദേവീ മയം ജഗത് എന്നു പറയുന്നതിന് കാരണവും ഇതുതന്നെയാകണം.. </div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-73094311166665978192023-12-11T08:47:00.001-08:002023-12-11T08:47:59.502-08:00 അന്നവും ഉപദേശവും....<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">അന്നവും ഉപദേശവും....</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സ്വാധ്യായം ചെയ്യുന്ന സമയത്ത് ഒരു ദിവസം ഭക്തര്ക്ക് ഗുരുനാഥന്റ ഉപദേശം ഉണ്ടായിരുന്നു.അന്ന് വൈകുന്നേരം ഒറ്റയ്കിരുമ്പോൾ അദ്ദേഹത്തോട് ചോദിച്ചു ഒരു വ്യക്തി ശാസ്ത്രത്തെ ഉപദേശിക്കുവാൻ യോഗ്യനാകുന്നത് എപ്പോഴാണ്...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അദ്ദേഹം ഉത്തരം പറയുന്നതിനു പകരം പുഞ്ചിരിച്ചു എന്നിട്ടു തിരിച്ചു ചോദിച്ചു ഭക്ഷണം കഴിച്ചുവോ. ഞാൻ കഴിച്ചു എന്നു പറഞ്ഞു.. പിന്നെ മിണ്ടാതെ ഇരുന്നു.. ഉത്തരം കിട്ടാത്ത കണ്ടപ്പോൾ വീണ്ടും ചോദിച്ചു ഒരാൾ എപ്പോഴാണ് മറ്റൊരാളെ ഉപദേശിക്കുവാൻ യോഗ്യനാകുന്നത്.. എന്താണ് <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>അതിനു മാനദണ്ഡമായിട്ടുള്ളത്..മൌനമായി ഇരിക്കുന്നതു കണ്ടപ്പോൾ വിചാരിച്ചു എന്റെ ചോദ്യം തെറ്റായിരിക്കുമെന്ന്. അരമണിക്കൂറിലധികം കഴിഞ്ഞ് ബാക്കിയുള്ളവരോടും സംസാരിച്ച് ഗുരുനാഥൻ ഇറങ്ങുന്ന സമയം പറഞ്ഞു ഇതിനുത്തരം മനസ്സിലാകണമെങ്കിൽ വ്രതാചാരിയായി ഇരിക്കണം.. അതുകൊണ്ട് ഇന്നു മുതൽ അന്നം കഴിക്കാതെയിരിക്കു.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അതുകേട്ടപ്പോൾ ആദ്യം അമ്പരപ്പ് ആണ് തോന്നിയത്.. ചെറിയ ചോദ്യത്തിന് വ്രതമോ.. അദ്ദേഹം പറഞ്ഞതുകൊണ്ട് പുറകിലെന്തെങ്കിലും കാരണമുണ്ടാകുമെന്ന് തോന്നിയത് കൊണ്ട് ആകാമെന്നു പറഞ്ഞു.. അദ്ദേഹം സഹജമായ പഞ്ചിരിയോടു കൂടി നടന്നു പോയി...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അന്നു രാത്രിയും അടുത്ത ദിവസവും വെള്ളം മാത്രം ആയി വ്രതം എടുത്തു.. വൈകുന്നേരം ആയി.. അന്നും പുഞ്ചിരി മാത്രം.. അടുത്ത ദിവസം വിളിച്ചു.. ഇവിടെ നിന്ന് നാലര കിലോമീറ്റർ ദൂരെ ഒരു സ്വാമിനി താമസിക്കുന്നുണ്ട്. ഒരു കൊച്ചു കുടിലാണ് താമസം. അവിടെ പോകൂ.. ഒരു കവർ കയ്യിലേക്ക് തന്ന് ഇത് അവിടെ ഏൽപ്പിച്ച് ഇന്നു അവിടെ താമസിച്ച് നാളേക്കു വരൂ..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വഴി കൃത്യമായി കേട്ടിട്ട് ശരിയെന്നു പറഞ്ഞു അങ്ങോട്ടെക്ക് ഇറങ്ങി.. വണ്ടി പോകാത്ത വഴിയായതുകൊണ്ട് നടന്നു തന്നെ കയറി... ഭക്ഷണം കഴിക്കാത്തതുകൊണ്ട് ക്ഷീണമുണ്ടായെങ്കിലും യാത്ര സുഖമായി... അടിച്ചു വാരാത്തതുകൊണ്ട് പൊടിപിടിച്ച് വൃത്തികേടായ പോലെ കിടക്കുന്ന ഒരു സ്ഥലത്ത് ഒരു അമ്മ താഴെ കിടക്കുന്നു... ആ സ്ഥലത്ത് വേറെയാരുമില്ലാത്തതുകൊണ്ട് അവാരായിരിക്കുമെന്ന് ഉറപ്പിച്ചു ...രണ്ടു പേര്ക്ക് കിടക്കാനാകുന്ന അത്രയും സ്ഥലമേയുള്ളു.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഭൂവന്ദനം ചെയ്ത് അടുത്തു ചെന്നിരുന്നു.. ആരാണ് എന്നു ചോദിക്കുന്നതിനു പകരം, എന്നെ അത്ഭുതപ്പെടുത്തിയ അവരുടെ ചോദ്യം, ക്യാ ദുനിയാ കോ ഉപദേശ് ദേനാ ഹൈ ക്യാ.. ലോകത്തിന് ഉപദേശം കൊടുക്കണമോ..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഞാൻ പറഞ്ഞു ഇല്ല.. എന്താണ് അതിന് മാനദണ്ഡം എന്നറിയണമെന്നുണ്ട്.. അവരു അതിന് മറുപടി പറയുന്നതിനു പകരം ഗുരുനാഥൻ ചിരിക്കുന്നതുപോലെ ചിരിച്ചു.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">എനിക്ക് ഒരു പക്കറ്റ് കയ്യിലേല്പിച്ചിരുന്നു എന്നു പറഞ്ഞ് കൊടുത്തു..അതിൽ അഞ്ചാറു ചപ്പാത്തിയും ദാലും.. ലോ ബേട്ടാ ഖാലോ എന്നു പറഞ്ഞു അതു അവരു ആ പട്ടികള്ക്ക് കൊടുത്തു.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അവരു വീണ്ടും കണ്ണടച്ചു വീണ്ടും പഴയതുപോലെ ശിരസ് കയ്യിൽ വച്ച് കണ്ണടച്ചു. ഞാനെന്തു ചെയ്യണമെന്നു അറിയാതെ അവിടെ ഇരുന്നു... കാരണം രണ്ടു ദിവസം ആയി സ്വയം ഭക്ഷണം കഴിച്ചിട്ട്..നടന്നതിന്റെ കൂടിയായപ്പോൾ സ്ഥലമൊന്നും അറിയാതെ തന്നെ ഉറങ്ങിപോയി എന്നതാണ് സത്യം.. സമയം ഏകദേശം രാത്രിയായപ്പോഴാണ് അവരെന്നെ തട്ടിയുണര്ത്തിയത്.. വരൂ ഭക്ഷണം കഴിക്കാം... അവരുടെ കൂടെ അവിടെ നിന്ന് കുറച്ചു ദൂരം അറിയാത്ത വഴിയിലൂടെ നടന്നു.. ഒരു സ്ഥലത്തെത്തി..അവിടെയുണ്ടായിരുന്ന ഒരു വയസ്സായ ആള് എനിക്ക് ഒരു പ്ലെറ്റിൽ ഭക്ഷണം തന്നു എന്നിട്ട് കഴിച്ചു കൊള്ളു എന്നു പറഞ്ഞു.. മറ്റൊന്നും ചിന്തിക്കാതെ വിശപ്പുകൊണ്ട് അതു കഴിച്ചു.. കുറച്ചു നേരം അവരു സംസാരിക്കണതു കേട്ടുകൊണ്ടിരുന്നു..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അവിടെ നിന്നു പഴയ സ്ഥലത്തു വന്നു.. അവിടെ കിടക്കാനുള്ള സൌകര്യം ഉണ്ടാക്കി കിടന്നുറങ്ങി... രാവിലെ അമ്മയുടെ മുന്പിൽ ഇരിക്കുമ്പോഴും മനസ്സിലുള്ള ചോദ്യത്തിന് ഉത്തരം കിട്ടാത്ത വിഷമത്തിലായിരുന്നു ഞാൻ.. ആ അമ്മ എണീറ്റിരുന്നു.. എന്നിട്ട് പറഞ്ഞു ..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഞാൻ ഭക്ഷണം കഴിച്ചിട്ടുണ്ടാകില്ലായെന്ന് അറിയാവുന്നതുകൊണ്ടാണ് നിന്റെ കയ്യിൽ ഭക്ഷണം തന്നു വിട്ടത്. ആ പട്ടികളെ ചൂണ്ടി പറഞ്ഞു, പക്ഷെ ഇവരുടെ വിശപ്പു മാറാതെ എങ്ങിനെയാണ് ഞാന് കഴിക്കുക അതുകൊണ്ടാണ് നീ കൊണ്ടു വന്ന റൊട്ടി അവര്ക്ക് കൊടുത്തത്.. ഇവിടെ ഭക്ഷണം ഇല്ലായെന്നറിയാവുന്നകൊണ്ട് ആണ് ആ സ്വാമിജി നിനക്ക് ഭക്ഷണം തന്നത്. ആ അമ്മയുടെ പുഞ്ചിരിയിൽ നിന്നു തന്നെ ആ സ്വാമിജി ഭക്ഷണം കഴിച്ചുവോ എന്ന് ചോദിക്കേണ്ടി വന്നില്ല എനിക്ക്.. സ്വന്തം ഭക്ഷണമാണ് എനിക്ക് തന്നത്...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അത് കേട്ട് സ്തംബ്ധയായിരിക്കുമ്പോഴാണ് അമ്മയുടെ പുഞ്ചിരി മാറാത്ത മുഖത്തു നിന്നും വീണ്ടും വാക്കുകളു വന്നു.. ഒരാളു ഉപദേശം കൊടുക്കുവാൻ എപ്പോഴാണ് യോഗ്യനാകുക എന്ന് മനസ്സിലായില്ലെ.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">തിരിച്ച് ആശ്രമത്തിലെത്തി സ്വാമിജിയെ കാണുമ്പോൾ സ്വാമിജിയുടെ കണ്ണുകളിൽ ഒരു തിളക്കം.. അദ്ദേഹം പറഞ്ഞു, അന്നം കഴിക്കാത്ത കൊണ്ട് ഒരു വ്യക്തിക്ക് എപ്പോഴാണോ സ്വബുദ്ധി സ്ഥിരമായി നിൽക്കാത്തത് ആവ്യക്തി ശാസ്ത്രം ഉപദേശിക്കുവാൻ യോഗ്യനല്ല.. അതുപോലെ തിരിച്ചും... അതു മനസ്സിലാകണമെങ്കിൽ സ്വയം അന്നം കഴിക്കുകയും അതുപോലെ തന്നെ കഴിക്കാതെ ഇരുന്നു ശീലിക്കുകയും ചെയ്യണം.. അവിടെ മാത്രമേ ദേവി നിത്യസ്വരൂപിണിയായി വാഴൂ... അവർക്ക് പ്രാണൻ തന്നെ അന്നമായി ഭവിക്കും...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഒരു കാര്യം അന്നാണ് മനസ്സിലായത് .... അന്നപൂർണ്ണയെ മന്ത്രാവഹന മൂർത്തിയായി കണക്കാക്കരുത് എന്ന ഉപദേശത്തിന്റെ അർത്ഥം..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നാം വയറു നിറച്ചു ഭക്ഷിച്ചു കഴിയുമ്പോൾ കൊടുക്കുന്നതല്ല ഉപദേശം.. ജീവിതത്തിൽ അതിനെ കൂടി തോൽപിച്ച് കഴിയുമ്പോഴാണ് ഉപദേശിക്കുവാൻ യോഗ്യനാകുക..</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കാരണം ഈ അന്നത്തിനുവേണ്ടിയാണ് സകല ദുരാചാരങ്ങളും വ്യക്തി ചെയ്യുന്നത്...പേര് പ്രശസ്തി ധനം ഇതെല്ലാം ഇതിന്റെ തുടര്ച്ച മാത്രമാണ്...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഭാഗവതാദികളെ ഉപദേശിക്കുന്ന സമയത്ത് ഗുരുവിന്റെ വ്രതാദികളെന്തിന് എന്നും കിടക്കുന്ന സ്ഥലം മുതൽ കഴിക്കുന്ന അന്നത്തിന് വരെ നീയമം വച്ചിരിക്കുന്നത് എന്തിനെന്നും മനസ്സിലായത് അപ്പോഴാണ്.. ആചാര്യനെന്നതിന് ആചാരം അറിഞ്ഞാൽ മാത്രം പോരാ അത് അനുഷ്ഠിച്ച് ആചരിച്ച് അനുഭവസമ്പത്തോടു കൂടിയവരു കൂടിയാകണം...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗ്രന്ഥപാരായണവും ഉപദേശവും ഒരു വ്യക്തിയ്ക് ചെയ്യുവാൻ അധിക കാലം വേണ്ടി വരില്ല.. പക്ഷെ പറയുന്നതിനെ നിത്യാഭ്യാസ രതനായി ജീവിതോപാസനയായി മനസാ വാചാ കർമ്മണാ അനുഷ്ഠിച്ചിട്ടുണ്ടോ എന്നതു ചോദിച്ചാൽ....</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-15446454454524822152023-12-11T08:47:00.000-08:002023-12-11T08:47:21.901-08:00 കേരളം - നീതിശാസ്ത്രവും മന്ത്രിയും....<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">കേരളം - നീതിശാസ്ത്രവും മന്ത്രിയും....</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">“മന്ത്രീ ഭക്തഃ ശുചിഃ ശൂരോഽനുകൃതോ ബുദ്ധിമാന് ക്ഷമീ । </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആന്വീക്ഷിക്യാദികുശലഃ പരിച്ഛേദീ സുദേശജഃ ॥</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മന്ത്രജാതകര്ത്തവ്യനിശ്ചയകര്ത്താ..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇത് <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>മന്ത്രിയുടെ ലക്ഷണമാണ്..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മേധാസുസ്ഥിരഭാഷണ ഗുണപരാഃ എന്നെല്ലാമാണ് ആചാര്യന്മാരു മന്ത്രിയ്കു വേണ്ട ഗുണത്തില് പറയുന്നത്..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ധീസചിവഃ, ധീസഖഃ എന്നെല്ലാമാണ് ഇതിന് പര്യായമായിപറയുന്നത്..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അതായത് ഇവിടെ ബൂുദ്ധിമാത്രമല്ല മന്ത്രിക്കു പറഞ്ഞിരിക്കുന്നത്.. ധീ കൂടി വേണമെന്നാണ്.. അതായത് ചിന്തിച്ച് പ്രവര്ത്തിക്കുന്നവന്...അതുമാത്രമാണോ പോരാ.. നല്ല മേധ വേണം.. ഏതൊരു വിഷയം അത് എത്ര വ്യത്യസ്തമായാലും അതു കേട്ട് അതിന്റെവിഷയത്തെ വേണ്ടും വണ്ണം മനസ്സിലാക്കാൻ കഴിവുള്ളവനാകണം. സർവം ബഹുശ്രുതം വിഷയീകരോതി ഇതി. ധാരണവതീ ബുദ്ധി... എന്ന് പറയാൻ കാരണം ഇതാണ്..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സുസ്ഥിരഭാഷണത്തോടു കൂടിയവനാകണം.. മാറ്റി മാറ്റി വിഷയത്തെ പറയുന്നവനാകരുത്.. ഒരു വിഷയത്തെ പറയുമ്പോൾ അതിന്റെ ഗുണദോഷങ്ങളേയും അതിലൂടെ വരാൻ സാധ്യതയുള്ള കാര്യങ്ങളേയും മുൻ കൂട്ടി മനസ്സിലാക്കാൻ ആ വ്യക്തിയ്കു കഴിയണം. അതു പറയുമ്പോഴും യുക്തിയുക്തവു ഭംഗിയോടും കൂടി ആളുകളോടു പറയണം. അതായത് തന്റെ കൂടെ നിൽക്കുന്നവരിൽ ഒരിക്കലും സംശയം വരുത്തുന്ന രീതിയിലോ ഭിന്നിപ്പു വരുന്ന രീതിയിലോ സംസാരിക്കരുത്. നീതിശാസ്ത്രത്തെ വ്യക്തമായി മനസ്സിലാക്കി ഏതൊരുഭാഷയലായാലും സുവ്യക്തമായി കവികളെ പോലെ സംസാരിക്കണമെന്നാണ് സാമാന്യമായ മന്ത്രിയുടെ ലക്ഷണത്തെ പറയുക..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കേരളത്തിൽ ഇന്നു നാം കാണുന്ന പരാജയത്തെ നോക്കിയാൽ അതിനു പ്രധാന കാരണം നേതൃസ്ഥാനത്തുള്ള വ്യക്തികളുടെ അസ്ഥാനത്തുള്ള വാക്കുകളും, അതിലൂടെ സംഭവിച്ച ഭിന്നിപ്പുമാണ്. ആരു ആരുടെ കൂടെയാണെന്ന് വ്യക്തമായി മനസ്സിലാക്കാനാകാത്ത തരത്തിൽ പരസ്പരം സ്വാഭിപ്രായം പറയുമ്പോൾ സംഭവിക്കുക കൂടെ നിൽക്കുന്നവർ പോലും അന്തം വിട്ടു നിൽക്കും..നേതൃസ്ഥാനത്തോടു സംശയം ജനിക്കും..മന്ത്രിമാരും പൌരപ്രമുഖരും പരസ്പരം അങ്ങോട്ടും ഇങ്ങോട്ടും ആശയ സംവാദവും പോരും നടത്തിയപ്പോൾ മറന്നു പോയത് പുറത്തു ഒരു കൂട്ടം വ്യക്തികൾ അതു നോക്കി നിൽക്കുന്നുണ്ട് എന്നതാണ്.. അവിടെയാണ് ഇത്തരം കാര്യങ്ങളെ മനസ്സിലാക്കി പ്രവര്ത്തിക്കുവാനുള്ള മന്ത്രിയുടെ യുക്തിഭദ്രതയില്ലായ്മ കഴിവില്ലായ്മ ചിന്തിക്കേണ്ടത്.. ആരു സംസാരിക്കണം എങ്ങിനെ സംസാരിക്കണം.. അതിനു യോഗ്യനായ വ്യക്തിയെ തിരഞ്ഞെടുത്ത് ആ വ്യക്തി മാത്രം സംസാരിക്കുക എന്നതാണ് നീതി ശാസ്ത്രത്തിന്റെ രീതി.. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നീതിശാസ്ത്രത്തിൽ വ്യക്ത്യഭിപ്രായം ഇല്ലെ എന്നു ചോദിച്ചാൽ ഉണ്ട്, അങ്ങിനെയെങ്കിൽ ആ പദവിയിൽ ഇരിക്കരുത് എന്നുമാത്രം..അപ്പോൾ ഒരാള്ക്ക് വ്യക്തിയായി മാത്രം സംസാരിക്കാം..രാജാവിന്റെ മന്ത്രിയാണെങ്കിൽ രാജാവിനൊന്നും മന്ത്രിയ്കൊന്നും പൌരപ്രമുഖര്ക്കു വേറൊന്നു ആകുക സാധ്യമേയല്ല.. യോഗ്യനായ രാജാവിന് യോഗ്യരായ മന്ത്രിയും അതുപോലെ പ്രവര്ത്തകരും വേണം.. അപ്പോഴേ ജയം സാധ്യമാകൂ.. നമുക്ക് ഇല്ലാത്തതും അതാണ്.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ജയിക്കുവാനുള്ള സാധ്യതയെ നശിപ്പിക്കുവാൻ വ്യക്തികളുടെ വാക്കുകള്ക്കാകുമെന്ന് പരീക്ഷണ നിരീക്ഷണത്തിലൂടെ തെളിയിച്ച ആചാര്യന്മാരു തന്നെയാണ് സുസ്ഥിരഭാഷണമെന്നും, അതുപോലെ അധികം സംസാരിക്കരുത് എന്നും പറയുന്നത്. മന്ത്രി എന്ന് പറയുന്നതു തന്നെ അതുകൊണ്ടാണ്.. ഗുപ്തഭാഷണേ എന്നാണ് ധാത്വര്ഥം. അധികം സംസാരിക്കാതെ ഇരിക്കുക പറയുന്നത്, വ്യക്തമായും സ്ഫുടമായും ഇരിക്കുക.. അതും എന്തു സംസാരിക്കണം, രാജാവിന് അനുകൂലമായി സംസാരിക്കണം.. ചിദാനന്ദപുരി സ്വാമിജി പറഞ്ഞതുപോലെ മന്ത്രി രാജാവാണെന്നു തെറ്റിദ്ധരിച്ചു സ്വയം രാജാവിനെ പോലെ സംസാരിക്കുവാൻ ശ്രമിക്കുന്നതാണ് നമ്മുടെ പരാജയം..അപ്പോൾ ഓരോ വ്യക്തികളും താൻ രാജാവാണെന്നും മന്ത്രിയാണെന്നും തെറ്റിദ്ധരിച്ചാലുള്ള അവസ്ഥയെന്താകും..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇത്തരം കാര്യങ്ങളെ കൃത്യമായി മനസ്സിലാക്കി ചെയ്തിരുന്നു എങ്കിൽ ഒരു പക്ഷെ കേരളത്തിലെ ഏറ്റവും വലിയ വിജയം ബി ജെ പി യ്ക് കിട്ടുമായിരുന്നു.. അതുപോലെ തന്നെ നേരേ തിരിച്ചു കമ്മ്യൂണിസ്റ്റുകാരുടെ പരാജയവും അതു തന്നെയാണ്.. സ്ഥാനത്തും അസ്ഥാനത്തുമുള്ള വാക്കുകൾ.. അതു അവരുടെ അടിത്തറ തന്നെയിളക്കി.. നേരേ ബുദ്ധിമാനായ ഒരുത്തൻ ഒന്നും പറയാതെ പുറകിൽ നിന്നു.. അതുകൊണ്ട് ജയിക്കുകയും ചെയ്തു.. എത്ര സംസാരിക്കുന്നു എന്നതല്ല എന്തു സംസാരിക്കുന്നു ആരു സംസാരിക്കുന്നു എത്ര യുക്തിപൂർവം സംസാരിക്കുന്നു എന്നതെല്ലാമാണ് നീതിശാസ്ത്രത്തിൽ പ്രധാനം. കാരണം പറയാത്തവരെ അല്ല നാം ഓര്ക്കുക പറഞ്ഞവരെയാണ് ഓര്ക്കുക. നമ്മളെ വേദനിപ്പിച്ച അവരുടെ വാക്കുകളേയും..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ധര്മ്മത്തിന്റെ മൂര്ത്തീഭാവമെന്നു പറയുന്ന വിദുരൻ പോലും ആചാര്യന്മാരുടെ മുന്പിൽ ഉപദേശം ചോദിച്ചു തന്നെയാണ് സംസാരിച്ചിരുന്നത്..വസിഷ്ഠനും കൃപനും തുടങ്ങി ആചാര്യന്മാരുടെ ആവശ്യകതയും ഇതിനൊക്കെ തന്നെ..പ്രശ്നങ്ങളുണ്ടാക്കിയിട്ട് അതു തീര്ക്കാനല്ല ആചാര്യന്മാരുടെ അടുത്തു പോകേണ്ടത്, വേണ്ട സമയത്ത് എങ്ങിനെ പ്രവര്ത്തിക്കണമെന്നു ചോദിച്ചു മനസ്സിലാക്കി രാജ്യത്ത് പ്രശ്നങ്ങളുണ്ടാകാതെ ഇരിക്കുവാനാണ് അവരുടെ ഉപദേശം സ്വീകരിക്കേണ്ടത്....</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഭാരതീയ സംസ്കാരത്തെ കുറിച്ചു പറയുന്നവർ മിനിമം നമ്മുടെ കൌടില്യന്റെ അര്ഥശാസ്ത്രത്തേയോ, അല്ലെങ്കില് വിദുരനീതിയോ കാമാന്ദകീയമോ എടുത്തു നാലഞ്ചു അദ്ധ്യായമെങ്കിലും മറിച്ചു നോക്കുവാൻ സമയം കണ്ടെത്തിയിരുന്നു എങ്കിൽ എന്നു ആശിച്ചു പോകുന്നു.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഭാരതമെന്നാൽ അഭിമാനപൂരിതമാകണം പക്ഷെ ജീവിതത്തിൽ ആചരിച്ചുകൊണ്ടാകരുത് എന്നു മാത്രം.. ഇതാണല്ലോ ഇപ്പോഴത്തെ നമ്മുടെ പ്രധാന സവിശേഷത... ഇതൊക്കെ നേരില് കാണുമ്പോഴാണ് ആചാര്യന്മാരെത്ര ആഴത്തിൽ മനുഷ്യ മനസ്സിനെ അറിഞ്ഞുട്ടുണ്ടെന്നു മനസ്സിലാക്കാനാകുന്നത്.. നാളെയെങ്കിലും ഇതു ശ്രദ്ധിക്കുമെന്ന് വിശ്വസിക്കാം.. <span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz xlup9mm x1kky2od" style="display: inline-flex; font-family: inherit; height: 16px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; width: 16px;"><img alt="🙂" class="xz74otr" height="16" referrerpolicy="origin-when-cross-origin" src="https://static.xx.fbcdn.net/images/emoji.php/v9/t8a/3/16/1f642.png" style="border: 0px; object-fit: fill;" width="16" /></span><span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz xlup9mm x1kky2od" style="display: inline-flex; font-family: inherit; height: 16px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; width: 16px;"><img alt="🙏" class="xz74otr" height="16" referrerpolicy="origin-when-cross-origin" src="https://static.xx.fbcdn.net/images/emoji.php/v9/tbe/3/16/1f64f.png" style="border: 0px; object-fit: fill;" width="16" /></span></div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-40694777016509469222023-12-11T08:46:00.000-08:002023-12-11T08:46:30.724-08:00ദേവീ മാഹാത്മ്യം- അര്ഗളം കീലകം കവചം<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ദേവീ മാഹാത്മ്യത്തിൽ അര്ഗളം കീലകം കവചം ഇത്യാദികളെ കാണുമ്പോൾ എന്താണ് ഈ അര്ഗളമെന്നു ഒരുപാടു പേരു സംശയമായി ചോദിച്ചിരുന്നു. </span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അര്ജ ധാതുവിൽ നിന്ന് നിഷ്പന്നമായതാണ് അര്ഗളശബ്ദം. അര്ജയതി കിമപി ലോകഃ സംസ്കരോതീത്യര്ഥഃ. എന്തിനെയെങ്കിലും സംസ്കരിപ്പിക്കുന്നതാണ് അര്ജ്ജനം. അലബ്ധസ്യ ലാഭഃ, അതായത് ലഭ്യമല്ലാത്തത് ലഭിക്കുന്നതിനുള്ള യത്നമെന്നു വേണമെങ്കിൽ പറയാം.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇവിടെ സംസ്കരണം ആണ് നിശ്ചയം. ഉപാസകൻ ദേവതാഭാവത്തിലേക്ക് കടക്കുന്നതിനുള്ള ഭാവത്തെ നിശ്ചയിച്ച് അര്ഗളത്തെ ചെയ്യുവാൻ ശ്രമിക്കുന്നു. എങ്ങിനെയെന്നത് <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>ഒരു പ്രധാന ചോദ്യമായി വരുമ്പോൾ പറയുന്നു, കപാടം. അര്ഗളശബ്ദത്തിന് പറയുന്ന അര്ഥമാണ് കപാടം. കം വായും മസ്തകം വാ പാടയന്തീതി. പാടനമെന്നാൽ പട ഗതൌ, ഗതിയെയാണ് പറയുന്നത്. അതായത് പ്രാണായാമാദികളിലൂടെ വാതത്തെ സംസ്കരിച്ചുകൊണ്ട് ദേവതാ ധ്യാനത്തെ ചെയ്യുവാൻ തുടങ്ങുന്നതാണ് അര്ഗളമെന്ന് ആ വാക്കിലൂടെ തന്നെ മനസ്സിലാക്കാം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ അര്ഥത്ത തലത്തെ വച്ചുകൊണ്ടാകണം അര്ഗളത്തിലെ ഏതൊരു ശ്ലോകത്തിന്റേയും അര്ഥതലത്തെ ചിന്തിക്കുവാൻ. അതായത് ഒരു ഉപാസകൻ തന്റെ ദേവിയെ അറിയാനുള്ള പ്രയത്നം ആരംഭിക്കുമ്പോൾ അതിന് തടസ്സം വരുവാൻ സാധ്യതയുള്ള കാര്യങ്ങളെന്തെല്ലാമാണോ അത് നിവാരണം ചെയ്തു തരണമെന്നാകും പ്രാര്ഥിക്കുക എന്നത് സ്വാഭാവികമാണ്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> അത്തരത്തിൽ നോക്കിയാൽ രൂപം ജയം യശസ് ദ്വിഷോ ജഹി തുടങ്ങിയവയ്ക് എനിക്ക് രൂപത്തെ ജയത്തെ യശസ്സിനെ തന്നാലും എന്നതിനേക്കാൾ അര്ഗളത്തിന് ചേരുന്നതായ ഒരു അര്ഥതലം ഇതിനുണ്ടാകണം.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> രൂപം എന്നതിന് ആചാര്യന്മാരു പറയുന്നു, രൂപം രൂപ്യതേ ജ്ഞായതേ ഇതി രൂപം പരമാത്മവസ്തു. അതായത് പരമാത്മവസ്തുവെ അറിയുവാൻ അനുഗ്രഹിക്കൂ. ഇതിന്റെ അര്ഥതലത്തെ കുറച്ചു കൂടി ആഴത്തിൽ ചിന്തിച്ചാൽ, രുപ് വിമോഹനേ എന്നാണ് ധാതു. വൈചിത്തീകരണം, അതായത് ചിത്തത്തിന് സംഭവിക്കുന്ന വിഭ്രാന്തീ. ഈ ലോകത്ത് വ്യാവഹാരദശയിലുള്ള ചിത്തവിഭ്രാന്തിയുണ്ടാകാതെ എന്നെ അനുഗ്രഹിച്ചാലും.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ജയം ദേഹി.. ജയത്തെ തന്നാലും. എന്തു ജയമാണ്.. പരമാത്മനഃ സ്വരൂപമിതി ജയോ വേദസ്മൃതിരാശിസ്തതോ ജയമുദീരയേദിതി. പരമാത്മാവിന്റെ സ്വരൂപത്തെ മനസ്സിലാക്കുന്നതാണ് ജയം എന്ന ഭാവം. അതിന് എനിക്ക് എന്തു തന്ന് അനുഗ്രഹിക്കണം. അതിനാണ് ജി എന്ന ധാതുവിന്റെ അഭിഭവം എന്ന അര്ഥം, അതായത് എന്റെ ഗർവ് അവസാനിപ്പിച്ചു തരൂ.. എന്താണ് ഗർവ്.. ഐശ്വര്യം, രൂപം, താരുണ്യം, കുലം, വിദ്യാ, ബലം, നമുക്ക് ഇഷ്ടമായ വസ്തുവിന്റെ ലാഭ ത്തിൽ മറ്റുള്ളവരോടുള്ള അവജ്ഞ ഇതാണ് ഗർവ് അഥവാ അഭിമാനം. ഇപ്രകാരെ ഉപാസകന്റെ ഉപാസകത്വത്തെ നശിപ്പിക്കുന്ന ഗർവിനെ നശിപ്പിച്ചു തരണേ എന്നാണ് ഉപാസകന്റെ പ്രാര്ഥന.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">യശസ്സ് തന്നാലും.. ശ്രുതിപ്രസിദ്ധം തത്ത്വജ്ഞാനസംപാദനജന്യം യശസ്തദ്ദേഹി.. ശ്രുതി പ്രസിദ്ധമായ ആഗമാദിപ്രസിദ്ധമായ തത്ത്വജ്ഞാനത്തെ സംപാദനത്തിലൂടെയുണ്ടാകുന്ന യശസ്സിനെ ലഭിക്കുവാൻ അനുഗ്രഹിച്ചാലും. അതെങ്ങിനെയാണ് എനിക്ക് കിട്ടുക.. അതിനാണ് യശസ്സിന്റെ ധാത്വര്ഥം അശ് ഭോജനേ..</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശരീരത്തിൽ മാനസികമായ ഭാവം രണ്ടു തരത്തിലാണ് സംഭവിക്കുക ഒന്നു പ്രാണനിലൂടേയും അതായത് ഇന്ദ്രിയങ്ങളിലൂടേയും രണ്ടാമത്തേത് അന്നത്തിലൂടേയും. മായായാ ഭോജ്യരൂപേണ പരിണാണാമാത് വിഷ്ണോസ്തദധിഷ്ഠാനത്വാത് തഥാത്വമിതി എന്ന ഭാഷ്യത്തിലൂടെ വ്യവഹരിക്കുന്നത് ഭോജനരൂപമായ മായാ വൈഭവത്തെ തന്നെയാണ്. മനോ വൈചിത്ത്യത്തിനു കാരണമാകാത്ത അതായത് മനോ വിഭ്രമത്തിന് കാരണമാകാത്ത ശുദ്ധമായ ഭോജ്യത്തെ അഥവാ അന്നത്തെ പ്രദാനംചെയ്ത് ദേവീ തത്ത്വം അറിഞ്ഞവനെന്ന യശസ്സിനെ പ്രദാനം ചെയ്യണേ എന്ന് ഉപാസകന്റെ പ്രാര്ഥന. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ദ്വിഷോ ജഹി.. ശത്രുക്കളെ നശിപ്പിച്ചാലും. എന്താണ് ശത്രുക്കൾ.. കാമക്രോധാദീൻ ശത്രൂൻ ജഹി നാശയ, കാമക്രോധാദികളാകുന്ന ശത്രുക്കളെ നശിപ്പിച്ചാലും. ഇവിടെ രാഗാദിശബ്ദം കൊണ്ട് രാഗ ദ്വേഷ ലോഭ മോഹ മദ മാത്സ്യര്യ ഡംഭാ അഹംകാരങ്ങളെയാണ് ആചാര്യൻ വര്ണിക്കുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇപ്രകാരം അര്ഗളത്തിലെ ഓരോ വാക്കുകളും ഒരുപാസകന്റെ ആന്തരികവും ബാഹ്യവുമായ കായ വാങ്മനോഭാവങ്ങളുടെ ശുദ്ധതയ്കു വേണ്ടിയുള്ള പ്രാര്ഥനയാണ്.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇത്തരത്തിൽ ശുദ്ധമായ ഭാവത്തോടു കൂടി ദേവതയെ അറിയുവാനുള്ള ഒരുപാസകന്റെ ആദ്യത്തെ യത്നമാണ്. അര്ഗളം. ഒരു ക്ഷേത്രത്തിൽ പോകുമ്പോൾ എപ്രകാരമാണോ ഒരു വ്യക്തി ശാരീരികവും മാനസികവുമായ ശുദ്ധതയെ വരുത്തുന്നത് അതുപോലെ ഇവിടേയും അതാ ഭാവത്തെ തന്നെയാണ് സാധകൻ ദേവിയോടു തരുുവാൻ പ്രാര്ഥിക്കുന്നത്..</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-72324418756257658902023-12-11T08:45:00.001-08:002023-12-11T08:45:52.423-08:00ഭാര്യാം മനോരമാം ദേഹി ...<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ഭാര്യാം മനോരമാം ദേഹി മനോവൃത്താനുസാരിണീം</span></p><div class="xdj266r x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">രൂപം ദേഹി ജയം ദേഹി യശോ ദേഹി ദ്വിഷോ ജഹി </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കഴിഞ്ഞ ദിവസം ഈ ശ്ലോകാര്ഥത്തെ പോസ്റ്റിൽ സംശയമായി ചോദിച്ചിരുന്നു.. അവിടെ എഴുതുക ബുദ്ധിമുട്ടായി തോന്നിയതുകൊണ്ട് ഇവിടെ പുതിയ വിഷയമായി തന്നെ ഇടുന്നു...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>ശ്ലോകത്തെ സാമാന്യാര്ഥത്തിൽ സ്വീകരിച്ചാൽ പുരുഷൻ ദേവിയോട് ചോദിക്കുകയാണ് എന്ന ദോഷമുണ്ട്. അതായത് സ്ത്രീ പുരുഷപ്രജ്ഞ ചിന്തിക്കണം. സാക്ഷാത് പരാശക്തിയായ അമ്മയെ സംബന്ധിച്ചിടത്തോളും പുരുഷനെന്നോ സ്ത്രീയെന്നോ ഭാവമേയില്ലായെന്നത് അര്ദ്ധനാരീശ്വരഭാവത്തിൽ തന്നെ നിസ്സംശയം ഉറപ്പിക്കാവുന്നതാണ്. പ്രത്യേകിച്ച് അര്ഗളമാണ്. അപ്പോൾ അവിടെ സാമാന്യാര്ഥത്തിൽ ഇതിനെ സ്വീകരിക്കുന്നത് യുക്തമല്ല.. പിന്നെ എന്താണ് എന്നാണെങ്കിൽ </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഭാര്യാ എന്നത് വന്നിരിക്കുന്നത് ഭൃ ധാതുവിൽ നിന്നാണ്. ധാരണേ പോഷണേ എന്നിങ്ങനെ രണ്ട് പ്രധാന അര്ഥങ്ങളാണ് ഇതിനുള്ളത്. ശരീരത്തിനും ഇന്ദ്രിയങ്ങള്ക്കും ബുദ്ധിയ്കും ബലമില്ലാത്തവര്ക്ക് ബ്രഹ്മജ്ഞാനത്തെ സാക്ഷാത്കരിക്കുവാൻ സാധ്യമല്ല. യോഗാദിസാധനകളാൽ ശരീരത്തിനും ഇന്ദ്രിയങ്ങള്ക്കും ശക്തി വര്ദ്ധിപ്പിക്കണമെന്ന് ആപ്യായന്തു മമാംഗാനി തുടങ്ങിയ ശാന്തിമന്ത്രങ്ങളും വ്യക്തമാക്കുന്നു. രൂപലാവണ്യബലവജ്രസംഹനനത്വാനി കായസംപത് എന്ന് യോഗസൂത്രം പറയുന്നു. രൂപം, ലാവണ്യം, ബലം, വജ്രസമാനമായ ദാര്ഢ്യം എന്നിവയാണ് കായസമ്പത്ത്. യോഗാദിസാധനകൾ ബ്രഹ്മസാക്ഷാത്കാരത്തി നു മുന്നോടിയുള്ള ചിത്തശുദ്ധിയ്കു് ഉപോത്ബലകങ്ങളാണ്. ബ്രഹ്മസാക്ഷാത്കാരത്തിനാ യി ഇന്ദ്രിയങ്ങളും പ്രാണനുമെല്ലാം പുഷ്ടിപ്പെടേണ്ടതാണ് .ഇതാണ് ഭാര്യാം എന്നതുകൊണ്ട് ഉദ്ദേശിക്കുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മനോരമാ എന്നതിന് മനോ രമയതീതി. മനസ്സിനെ രമിപ്പിക്കുന്നത് എന്നര്ഥമാണ് മനോരമാ എന്നതിന്റെ അര്ഥം പറയുന്നത്. മനോജ്ഞം എന്നര്ഥത്തിൽ മനോ ജാനാതി ജ്ഞാപയതി തോഷയതീതി. മനസ്സുകൊണ്ട് അറിയുക മനസ്സിലാക്കുക തോഷിപ്പിക്കുന്ന എന്നെല്ലാമാണ് ഇതിനര്ഥം. ശരീരേന്ദ്രിയങ്ങളുടെ ഏതൊരു വികാരങ്ങളേയും അറിയുന്നത് മനസ്സു കൊണ്ടാണ്. വസ്തു മനഃ സംയോഗം ഏതൊരു ഇന്ദ്രിയവിഷയങ്ങളേയും അറിയാൻ ആവശ്യമാണ്. ഇന്ദ്രിയങ്ങളുടെ ചേഷ്ടകളെ ധരിക്കുന്ന മനസ്സ് പൂര്ണ്ണമായും ശുദ്ധമാകേണ്ടതാണ്. അല്ലാതെ മുകളിൽ പറയപ്പെട്ട ജ്ഞാനസ്വരൂപത്തെ അറിയുക സാധ്യമല്ല. മനസ് ശുദ്ധ ചൈതന്യസ്വരൂപിണിയായ ദേവിയെ അറിയുന്നതിനുപകരിക്കുന്ന ഉപാധിയാകുന്നു. ഈ ധൃതി ധാരണാ ഭാവമാണ് ഉപാസകനെ രാഗാദികളിൽ നിന്നുള്ള ദോഷഭാവത്തെ ദൂരീകരിക്കുന്നതിന് സഹായിക്കുന്നത്. അതായത് ശുദ്ധമായ ഇന്ദ്രിയവും മനസ്സും ആണ് ഉപാസകന്റെ ആധാരമായി നിൽക്കുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അപ്രകാരമുള്ള ചിത്തശുദ്ധയ്കനുയോജ്യമായ പുഷ്ടിയോടു കൂടി ശരീരേന്ദ്രിയങ്ങളേയും മനസ്സിനേയും നൽകിയാലും ഇതാണ് ആദ്യഭാഗം... എപ്രകാരമുള്ളത് എന്നു സംശയത്തിന് പറയുന്നു. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മനോവൃത്താനുസാരിണീം. ചിത്തത്തിന്റെ വൃത്തിയ്ക് അനുസരിച്ചുള്ളത്. ചിത്തത്തിന്റെ വൃത്തിയെന്നു ഇവിടെ ഉദ്ദേശിച്ചിരിക്കുന്നത് വിഷയങ്ങളുടെ പരിണാമഭേദമാണ്. ഈ ചിത്തത്തിനഅറെ ഗതി അഥവാ വൃത്തി അഞ്ചു തരത്തിലാണ് പറയപ്പെടുന്നത്. പ്രമാണം, വിപര്യയം, വികല്പം, നിദ്രാ, സ്മൃതി ഇവയാണവ. വ്യത്യസ്തമായ അര്ഥതലം ഇവിടെ പറയാനാകും. (ഇവിടെ എഫ് ബി ആയതുകൊണ്ട് വ്യാഖ്യാനശൈലി കുറച്ചിട്ടുണ്ട്). </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇപ്രകാരം പുഷ്ടിയോടു കൂടിയ ഇന്ദ്രിയങ്ങളും മനസ്സും ചിത്തവൃത്തിയ്കനുയോജ്യമായത് നൽകിയാലും എന്നു ദേവിയോടു പ്രാര്ഥനയാണ് ഇവിടെ ചെയ്യുന്നത്. <span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz xlup9mm x1kky2od" style="display: inline-flex; font-family: inherit; height: 16px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; width: 16px;"><img alt="🙂" class="xz74otr" height="16" referrerpolicy="origin-when-cross-origin" src="https://static.xx.fbcdn.net/images/emoji.php/v9/t8a/3/16/1f642.png" style="border: 0px; object-fit: fill;" width="16" /></span><span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz xlup9mm x1kky2od" style="display: inline-flex; font-family: inherit; height: 16px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; width: 16px;"><img alt="🙏" class="xz74otr" height="16" referrerpolicy="origin-when-cross-origin" src="https://static.xx.fbcdn.net/images/emoji.php/v9/tbe/3/16/1f64f.png" style="border: 0px; object-fit: fill;" width="16" /></span></div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-57825566934067913632023-12-11T08:45:00.000-08:002023-12-11T08:45:16.152-08:00 ദേവതകളും ആയുധങ്ങളും... സംശയം..<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ദേവതകളും ആയുധങ്ങളും... സംശയം...</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ദേവീ മാഹാത്മ്യത്തിന്റെ കവചം എഴുതുന്ന സമയം വന്ന സംശയം ആണ്. ഒരുപാടു പേരോട് ഈ വിഷയം ചര്ച്ച ചെയ്തു എങ്കിലും കൃത്യമായ ഉത്തരം കിട്ടിയില്ല. അതുകൊണ്ടാണ് എല്ലാവരോടുമായി ചോദിക്കാമെന്നു വിചാരിച്ചത്..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സംശയം എന്താണെന്നാണെങ്കിൽ </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>ശങ്ഖം ചക്രം ഗദാം ശക്തിം ഹലം ച മുസലായുധം ।</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഖേടകം തോമരം ചൈവ പരശും പാശമേവ ച ॥</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കുന്തായുധം ത്രിശൂലം ച ശാര്<span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span>ങ്ഗമായുധമുത്തമം ।</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ദൈത്യാനാം ദേഹനാശായ ഭക്താനാമഭയായ ച ॥ </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശംഖാദികളായ ആയുധങ്ങളെ ദേവിമാർ ധരിച്ചിരിക്കുന്നത് ദൈത്യന്മാരുടെ നാശത്തിനും ദേവന്മാരുടെ ഹിതത്തിനുമാണ് എന്നാണ് ശ്ലോകാര്ഥം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">തന്ത്രമനുസരിച്ച് ചിന്തിച്ചാൽ ദേവന്മാരുടെ ഭാവം സ്വന്തം പ്രാണനിൽ നിന്നാണ് ഉണ്ടാക്കുന്നത് എന്നാണ്. അതായത് ദേവത നമ്മളുടെ ശരീരാഭ്യന്തരവര്ത്തിയാണ്. അങ്ങിനെയെങ്കിൽ ശരീരത്തിൽ ഈ ആയുധങ്ങളെന്തിനെയാണ് പ്രതിനിധീകരിക്കുന്നത്.. ഉദാഹരണമായി ചിന്തിച്ചാല് ഒരു ക്ഷേത്രപ്രതിഷ്ഠാ കര്മ്മത്തിൽ ദേവതാ ഭാവത്തെ സൃഷ്ടിക്കുന്ന ഒരു വ്യക്തി ഈ ആയുധങ്ങളെ ഏത് തരത്തിലാണ് തന്നിലേക്ക് യോജിപ്പിക്കുന്നത്. എന്താണ് ഇതിന്റെ അടിസ്ഥാനം.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതിനു മുന്പ് ഒരു വ്യക്തിഗതമായ ചര്ച്ചയിൽ ഈ ചോദ്യം ചോദിച്ചപ്പോൾ ഉത്തരം തന്നത്, ശംഖചക്രഗദാ പദ്മാദികൾ ധര്മ്മാര്ഥകാമമോക്ഷാദികളെയാണ് പ്രതിനിധീകരിക്കുന്നത് എന്നാണ്. അപ്പോൾ ഞാൻ ചോദിച്ചു, കത്രികയും കുന്തവും വില്ലും ഒക്കെ എന്തു ചെയ്യും.. അതായത് നാലു ഭുജത്തിനു പകരം അഷ്ടഭുജം ആക്കിയാൽ....</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ദുര്ഗ്ഗയ്ക് വാളുപയോഗിച്ചുകൂടെ.. വിഷ്ണുവെന്താണ് ത്രിശൂലത്തെ ധരിക്കാത്തത്..സ്കന്ദനെന്താണ് വില്ലുപയോഗിക്കാത്തത്.. ശക്തിയെന്ന വേലുമാത്രം ഉപയോഗിക്കുന്നത്.. ദേവീ മാഹാത്മ്യത്തിൽ തന്നെ ഭക്തന്മാരുടെ അഭയത്തിനു വേണ്ടിയാണ് ആയുധം ധരിക്കുന്നത് എന്നു പറയുമ്പോൾ ദേവതാഭാവത്തിൽ അസ്ത്രശസ്ത്രാദികള്ക്ക് ഒരു കാരണമുണ്ടാകാതെ തരമില്ലല്ലോ.. അങ്ങിനെയെങ്കിൽ ഇത് എന്തിനെയാണ് ശരീരത്തിൽ പ്രതിനിധീകരിക്കുന്നത്.. ശാർങ്ഗം വില്ലാണെന്നറിയാം.. ആ വില്ല് ശരീരത്തിലെന്താണ്...മഴുവും ശരീരവുമായി എന്ത് ബന്ധം.. അരിവാളും ഗദയും പരിചയും എല്ലാം ശരീരത്തിലേക്കു വരുമ്പോൾ അത് എന്തിനെയാണ് പ്രതിനിധീകരിക്കുന്നത്.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ വിഷയത്തിൽ സൂക്ഷ്മമായ പഠനം ആരെങ്കിലും ചെയ്തതായി അറിയാമോ.. അറിയുവന്നർ ഒന്നു സഹായിക്കാമോ..( ഗണപതിയുടെ വലിയ വയറ്, ചെറിയ ചെവി എന്നിങ്ങനെയുള്ള ഫിലോസഫിക്കലായ അര്ഥമല്ല ഇവിടെ ചിന്തിക്കുുന്നത്, ശാസ്ത്രയുക്തിയോടു കൂടിയ പ്രമാണമാണ്)</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">(യോഗ്യരായ ആചാര്യന്മാരുടെ പ്രമാണസഹിതമായ വാക്കുകളുണ്ടെങ്കില് അതു ദേവീ മാഹാത്മ്യമെന്ന ഈ ഗ്രന്ഥത്തിന്റെ വ്യാഖ്യാനത്തിനു മുതൽക്കൂട്ടാകും..ഏതെങ്കിലും ഗ്രന്ഥങ്ങളീ വിഷയത്തിൽ ലഭ്യമാണോ..എനിക്ക് മനസ്സിലായ കാര്യങ്ങളുണ്ട്..അത് എഴുതാം..അല്ലാതെ ഉണ്ടോ എന്നതാണ് നോക്കുന്നത്</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-7141890534800550082023-12-11T08:44:00.000-08:002023-12-11T08:44:40.116-08:00 ബ്രഹ്മാവ് വിഷ്ണു ശിവൻ ....<p> </p><p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ബ്രഹ്മാവ് വിഷ്ണു ശിവൻ ...</span></p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ബ്രഹ്മാവ് വിഷ്ണു ശിവൻ എന്നിങ്ങനെ രൂപങ്ങളെ കാണുമ്പോൾ ആകെ സംശയമാണ് ഇങ്ങിനെയൊക്കെ രൂപങ്ങളുണ്ടാകുമോ.. ഒരു സ്ഥലത്ത് നാമരൂപവിവര്ജ്ജിതാ എന്നു പറയുകയും ചെയ്യും.. യഥാര്ഥത്തിൽ ഇവരെക്കെ എന്തിനാ ഈ രൂപം പറയുന്നത്..</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ചില വിഷയങ്ങളെ പറയുന്നതിന് അല്ലെ മനസ്സിലാക്കിതരുവാൻ ആചാര്യന്മാരുണ്ടാക്കിയ ആശയമാണ് ഈ രചനകൾ. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശിവൻ എന്നത് ത്രിശൂലധാരിയാണ്. ത്രിശൂലത്തെ ത്രിശിഖാ എന്നാണ് വിളിക്കുക.. ത്രിഗുണഭാവത്തേയും ദിവ്യം ഭൌമം ജഠരം എന്നിങ്ങനെ മൂന്നഗ്നിയായിട്ടും ഇതിനെ പറയുന്നു. അക്ഷരസ്വരൂപമായിട്ടാണ് നാം <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>പറയുന്നത് തന്നെ.. നനാദ ഢക്കാം നവ പഞ്ചവാരം ... അൻപത്തിയൊന്നക്ഷരം ആ ഡമരുവിൽ നിന്നാണ്.. നാദോത്പത്തി ഈ അഗ്നിയുടെ പ്രവര്ത്തനം കൊണ്ടാണ്. നാദസ്വരൂപമാണ് ശിവനെന്ന് എങ്ങിനെ പറഞ്ഞു, ഡമരു ആണ് കയ്യിൽ. ഢമരു എന്നത് അവ്യക്തശബ്ദമായി സഞ്ചരിക്കുന്നത് അവ്യക്തശബ്ദം ഋച്ഛതീതി, എന്നാണര്ഥം. അത് ഹൃദയമാണ്... എപ്പോഴും അവ്യക്തമായി മിടിച്ചു കൊണ്ടിരിക്കും... എങ്ങിനെ സഞ്ചരിക്കുന്നു അത്.. ശിവന്റെ വാഹനം ഋഷഭമാണ്. എന്താണ് ഋഷഭം ഋഷ് ഗതൌ.. ഗമിക്കുന്നത്.. എങ്ങിനെ.. നന്ദി.. നദ് ധാതു നാദമായിട്ടാണ് ഗമിക്കുന്നത്.. സൃഷ്ടിയുടെ സ്വരൂപമായ നാദം ആണ് ശിവനെന്നു ഉറപ്പിക്കാമല്ലോ.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശിവൻ മാത്രമാണോ അല്ല.. അര്ദ്ധനാരീശ്വരഭാവമാണ്.. അതിനേക്കാൾ എളുപ്പം മനസ്സിലാക്കാം. ശിവന്റെ ഹൃദയത്തിലാണ് ദേവിയുടെ സ്ഥാനം. ഒരു കുട്ടിയ്ക് മനസ്സിലാക്കികൊടുക്കാൻ വഴിയെന്താണ്. ശിവനെ നിര്ത്തി കാണിക്കാനാകില്ല അപ്പോൾ എന്താ ചെയ്യുക. കിടത്തുക.. പിന്നെയെന്താണ് വേണ്ടത് ദേവി അവിടെ ഉണ്ടെന്ന് കാണിക്കണം. പാദം ആണ് സ്ഥിതിയുടെ ആധാരം. അപ്പോ ദേവി അവിടെ പാദമൂന്നി നിൽക്കുന്നതായി കാണിച്ചു. അപ്പോൾ ശിവന്റെ ആധാരമായി സ്ഥിതിചെയ്യുന്ന ദേവി ഹൃദയസ്ഥവര്ത്തിയാണ് എന്നര്ഥം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ബ്രഹ്മ ശബ്ദത്തിന് ബൃംഹ് വര്ദ്ധതേ എന്നാണ് ധാതു. വര്ദ്ധിച്ചുകൊണ്ടിരിക്കുന്നത്. ഒന്നായ ശ്വാസം രണ്ടായി മാറുന്നു. രണ്ടു അഞ്ചായി മാറുന്നു. അഞ്ച് പത്തായി മാറുന്നു.. പ്രാണൻ കയറിയിറങ്ങുമ്പോൾ പ്രാണനും അപാനനും ആയിതീരുന്നു. അത് വ്യാനനും ഉദാനനും ആയി അഞ്ചാകും. വീണ്ടും അതു ധനഞ്ജയാദികളായി പത്താകും. അതു ശരീരപ്രകൃതിയനുസരിച്ച് അനേകരൂപത്തിൽ ശരീരത്തിൽ വ്യാപിക്കുന്നു. ഇതു തന്നെയാണ് ബ്രഹ്മസ്വരൂപം. പ്രാണനായി വര്ദ്ധിക്കുക.. ഏതിലാണ് നാഡികളിലൂടെ..</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">हृदयस्य पुण्डरीकाकारस्य ब्रह्मो- पासनस्थानस्य सम्बन्धिन्यो नाड्यो हृदयमांसपिण्डात्सर्वतो विनिःसृता.. ബ്രഹ്മോപാസന എന്നത് നാഡികളാണ് എന്നുറപ്പായില്ലെ.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ബ്രഹ്മാവിനെ മൂന്നു തലയെന്തെന്നും നാലായിട്ടും ഒക്കെ പറയാറുണ്ട്. അതിന് രണ്ടു തരത്തിൽ യുക്തി എടുക്കാറുണ്ട്. നാഡികളുടെ മേളനം നാഭിയുടെ അധോഭാഗം തന്നെയാണ്. അവിടെ നിന്നാണ് ബ്രഹ്മാവിന്റെ ഉത്പത്തി. അതിൽ നിന്നുണ്ടാകുന്ന നാഡികളിൽ ഏറ്റവും പ്രധാനം ഇഡാ പിംഗളാ സുഷുമ്നാ എന്നിങ്ങനെ മൂന്നു നാഡികള്ക്കാണ്. അതിൽ നിന്നാണ് മറ്റെല്ലാ നാഡികളുടേയും സൃഷ്ടിയും പ്രവര്ത്തിയും നടക്കുന്നത്. അതായത് സൃഷ്ടി നടക്കുന്നതു തന്നെ ഈ മൂന്നു പ്രധാന നാഡികളുടെ പ്രവര്ത്തനം കൊണ്ടു മാത്രമാണ്. ഇനി നാലു മുഖങ്ങളായി ചിന്തിച്ചാൽ ചതുർവക്ത്രം എന്നാണ് പറയുക. വച് ധാതുവിൽ നിന്ന് വന്ന വക്ത്രത്തിന് വാക്കുകളെന്നാണര്ഥം. വാക്കുകൾ പരാ പശ്യന്തീ മധ്യമാ വൈഖരീ ഇവയാണ്. ഇതിൽ പരാ എന്നതു ദൃശ്യമാകാത്ത ഭാവമാണ്. ബാക്കി മൂന്നും തന്നെ സ്പന്ദന രൂപത്തിൽ അറിയാനാകും. അതുകൊണ്ട് തന്നെ വക്ത്രം അഥവാ മുഖമായി സ്വീകരിച്ചാൽ നാലും സൂക്ഷ്മമായി സ്വീകരിച്ചാൽ മൂന്നും ബ്രഹ്മാവിന് പറയുന്നത്. നാഡികളില്ലാതെ യാതൊരു തരത്തിലും വാക്കുകളുണ്ടാകില്ല.. സൃഷ്ടിയും. ബ്രഹ്മാവിന്റെ പത്നിയായ സരസ്വതിയെ സ്വീകരിച്ചാൽ പൂര്ണ്ണമായും ശുദ്ധഭാവത്തെയാണ് കാണിക്കുന്നത് വെളുത്ത നിറം ശരീരശുദ്ധതയെന്നുറപ്പിക്കാം. ഇനിയെന്താണ്, ധരിച്ചിരിക്കുന്നത് കച്ഛപിയാണ്, വീണ. വാതമായി ജലത്തെ കൊണ്ടു അശുദ്ധതയെ പുറത്തേക്കു കളയുന്നത് അതാണ് കച്ഛപിയെന്നതിന് അര്ഥം. അതായത് അപാനവായു. ഇതില്ലായെങ്കിൽ അന്നം പചിക്കാതെ വരും. ശരീരത്തിലെ ഒരു പ്രവര്ത്തനവും നടക്കാതെ ഇരിക്കും. ശരീരത്തിലെ അശുദ്ധമായ ഭാവം പുറത്തേക്കു പോകാതെ ശരീരം നശിക്കും. പ്രാണാപാനസമായുക്തൌ പചാമ്യന്നം ചതുർവിധം. അന്നം പചിക്കണമെങ്കിൽ എല്ലാത്തിനും ആധാരം പ്രാണനും അപാനനുമാണ്. ഇതു തന്നെയാണ് ബ്രഹ്മസ്വരൂപവും സരസ്വതിയും. പ്രാണനും അപാനനും.. സൃഷ്ടി വേണോ ഇതു രണ്ടു വേണം...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വിഷ്ണു എന്നത് വിശ് ധാതുവിൽ നിന്ന് വന്നതാണ്. വ്യപിച്ചത് എന്നര്ഥം. എന്താണ് വിഷ്ണു ചെയ്യുന്നത് എന്നു ചിന്തിച്ചാൽ സ്ഥിതിയാണ്. ശരീരത്തിലെ എല്ലാ പ്രവര്ത്തനങ്ങളും നീയന്ത്രിക്കുകയും അതിനെ വേണ്ട രീതിയിൽ ചെയ്യുന്നതും വിഷ്ണുവാണ്. അതെങ്ങിനെയാണ് പ്രാണനായിട്ടെന്ന് ഉറപ്പിക്കാം. കാരണം ബ്രഹ്മാവിന്റെ നാഡിസ്വരൂപമാണ് എന്നു മുകളിൽ പറഞ്ഞു. അതിൽ പ്രാണനായിട്ടു സ്ഥിതിചെയ്യുന്നത് ബ്രഹ്മസ്വരൂപമാണ്. അതാണോ വിഷ്ണു അല്ല, കാരണം വിഷ്ണു ശരീരത്തിന്റെ സ്ഥിതിഭാവമായതുകൊണ്ട് അതിന് ഒരുപാധിയുണ്ടായെ തീരൂ.. എങ്ങിനെയാണ് സഞ്ചരിക്കുന്നത്, അതാണ് ഗരുഡൻ. വിഷ്ണുവിന്റെ വാഹനം ഗരുഡനാണ്. ഗരുദ്ഭ്യാം ഡയതേ ഇതി. ഗരുത്ഭ്യാം, ഗൈ ശബ്ദൈ, നാദം, നാദസ്വരൂപത്തിലാണ് നാഡികളിലൂടെ സഞ്ചരിക്കുന്നത്. അതുകൊണ്ടാണ് നാഡി പിടിക്കുമ്പോൾ ശബ്ദം കേള്ക്കുന്നത്. ജീവനുണ്ടോ എന്ന് നോക്കുന്നത് നാഡിയുടെ മിഡിപ്പാണ്. അതില്ലെങ്കിൽ ആളില്ല.. ഇതാണോ വിഷ്ണുഭാവം, വെറുതെ നാദം മാത്രാമാണോ.. അല്ല വിഷ്ണുവിന്റെ പത്നിയേതാണ് ലക്ഷ്മീ.. ഏതിലാണ് ഇരിക്കുന്നത്. വെള്ളത്തിൽ പദ്മത്തിന്റെ പുറത്ത്. എന്താ പദ്മം നാഡീ സമൂഹം... പദ ഗതൌ.. ഗമിച്ചുകൊണ്ടിരിക്കുന്നതാണ്. അതിന് എന്താ വേണ്ടെ, വായു വേണം, പിന്നെ ജലോപരിയായതുകൊണ്ട് കൂടെ ജലം ഉണ്ടാകും എന്നുറപ്പ്. പിന്നെ ശബ്ദം ഉള്ളതുകൊണ്ട് നാദവും. ഇത്രയും ചേര്ന്ന് ശരീരത്തിന്റെ സ്ഥിതി നിലനിര്ത്തുന്നതാണ് വിഷ്ണുഭാവം.. നാഡിയിൽ ഇതെല്ലാം ഉണ്ട്.. ഇതാണ് വിഷ്ണുവിന്റെ പൂര്ണ്ണഭാവം. ഇതിലേതെങ്കിലും കുറഞ്ഞാൽ ശരീരം തളര്ച്ച നേരിടും. സ്ഥിതി നടക്കാതെയാകും.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആലോചിച്ചു നോക്കൂ.. വായു ശരീരത്തിലേക്ക് എത്തുന്നു.. അതു ഇരട്ടിയാകുന്നു. അതു വീണ്ടും ശരീരപ്രവര്ത്തനത്തിന് അനുസരിച്ച് പല തരത്തിലായി മാറുന്നു. നാഡികളിലൂടെ നാദസ്വരൂപമായി സഞ്ചരിച്ച് ശരീരത്തിന്റെ ഓരോ കര്മ്മങ്ങളും ചെയ്യുന്നു. അതിൽ ജലവും വായുവും അതിന്റെ ഗമന ഭാവമായി നാദവും ഒരുമിച്ചു നിൽക്കുന്നു. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സംഗീതശാസ്ത്രത്തെ മാത്രം ചിന്തിച്ചാൽ പോലും ഇതു തന്നെ കാണാം.. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">“आत्मना प्रेरितं चित्तं वह्निमाहन्ति देहजम् । ब्रह्मग्रन्थिस्थितं प्राणं स प्रेरयति पावकः ॥ पावकप्रेरितः सोऽथ क्रमादूर्द्ध्वपथे चरन् । अतिसूक्ष्मध्वनिं नाभौ हृदि सूक्ष्मं गले पुनः ॥ पुष्टं शीर्षे त्वपुष्टञ्च कृत्रिमं वदने तथा । आविर्भावयतीत्येवं</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആകെ രണ്ടു നാലു ചിത്രങ്ങൾ.. ബ്രഹ്മാവ്.. വിഷ്ണു സരസ്വതി ലക്ഷ്മീ.. യോഗവും തന്ത്രവും തത്ത്വവും ശരീരഘടനയും എല്ലാം തന്നെ നമുക്ക് ഇതിലേക്ക് യോജിപ്പിക്കാം..ഇതാണ് പാഠ്യപദ്ധതി..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> എഴുതുന്നതിന് പരിധിയുണ്ട് അതുപോലെ ഫെയ്സ് ബുക്കിന്റെ പരിമിതി വേറേയും. എന്നാലും ഏകദേശ ഘടന മനസ്സിലാക്കാൻ വേണ്ടി എഴുതിയതാണ്..</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-77914314983378956282023-12-11T08:40:00.000-08:002023-12-11T08:40:19.288-08:00 ഗോപാലനും പശുക്കളും .. ...<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ഗോപാലനും പശുക്കളും .. ...</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കൃഷ്ണനെന്ന പേര് കേട്ടാൽ ഗോകുലത്തിൽ വസിക്കുന്ന കൃഷ്ണനേയും പശുവിനെയും ഓർക്കാത്തവർ ചുരുങ്ങും. .. ഈ പശുക്കളെ പാലിക്കുന്നവൻ എന്ന അർത്ഥത്തിൽ ആണ് നാം ഗോപാല ശബ്ദത്തെ പറയുന്നതും .. അർത്ഥ ശങ്കയില്ലാത്ത വിധം അത് സത്യവുമാണ്..ഗാ: പാലയതീതി ഗോപാല: ...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇത് സ്ഥൂലമായി പറയുമ്പോൾ തന്നെ ഇതിനെ സൂക്ഷ്മമായും ആചാര്യന്മാർ യോജിപ്പിച്ചിട്ടുണ്ട് .. ഉദാഹരണത്തിന്,</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>ഗമ്യതേ ജ്ഞായതേ അനേന ഇതി ഗോ എന്ന അർത്ഥത്തെ കുട്ടി യോജിപ്പിച്ചാൽ യാതൊന്നു കൊണ്ടാണോ നാം അറിയുന്നത് അതാണ് ഗോ.. നാം ഇന്ദ്രിയങ്ങളെ കൊണ്ടാണ് ഏതൊന്നും അറിയുന്നത്.. അതു കൊണ്ടാണ് ജ്ഞാന ഹേതുത്വം ഹേതുവായി ഗോ ശബ്ദത്തിന് ഇന്ദ്രിയം എന്ന അർത്ഥം ആചാര്യന്മാരു പറയുന്നത് ...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇവിടെ വരുന്ന സംശയം ഗോശബ്ദവും ഇന്ദ്രിയങ്ങളും എങ്ങനെയാണ് യോജിക്കുന്നത് ... എന്താണ് ഇവ തമ്മിൽ ഉള്ള ബന്ധം.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പശുവിനെ വേണ്ട രീതിയിൽ പരിപാലിച്ചാൽ മൃഗമായാലും അത് നമുക്ക് ശ്രേഷ്ഠതയെ മാത്രമേ പ്രദാനം ചെയ്യൂ... വേണ്ട സമയം അതിനെ കുളിപ്പിച്ച് അത് നിൽക്കുന്ന സ്ഥലം ശുദ്ധമാക്കേണ്ടത് ആവശ്യമാണ്..</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നേർ വിപരീതമായാൽ രോഗകാരണവും ആകും..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇത് പോലെ തന്നെയാണ് ഇന്ദ്രിയങ്ങളും.. വേണ്ട രീതിയിൽ പരിപാലിക്കപ്പെട്ടാൽ അത് ശ്രേഷ്ഠതയെ പ്രദാനം ചെയ്യും... അതല്ല എങ്കിൽ നിങ്ങൾക്ക് നേർവിപരീതമായ അവസ്ഥയാകും സംഭവിക്കുക .. കഴിക്കേണ്ടത് കഴിക്കുകയും, കേൾക്കേണ്ടത് കേൾക്കുകയും തുടങ്ങി ഇന്ദ്രിയങ്ങളെ കെട്ടിയിടേണ്ട സമയം കെട്ടിയിട്ടുകയും ചെയ്യണം... സജ്ജന സംസർഗം ആവശ്യമാണ്...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അതായത് ഗോപാല ശബ്ദം കൊണ്ട് കൃഷ്ണനിലൂടെ ഭൗതികമായ ഗോപരിപാലനം മാത്രമല്ല ആചാര്യന്മാരു പറഞ്ഞിരിക്കുന്നത് ... അതിനൊപ്പം വ്യക്തിഗതമായ ഉയർച്ചയേയും കൂടിയാണ്... </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഭാരതത്തിലെ പാഠ്യപദ്ധതിയുടെ ശ്രേഷ്ഠതയും സൗന്ദര്യവും ഇതാണ്... നാം ചെയ്യുന്ന നിത്യകർമ്മത്തിലേക്കാണ് തത്ത്വങ്ങളെ യോജിപ്പിച്ചിരിക്കുന്നത് ...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗോപാലകൃഷ്ണൻ ഗോക്കളെ പാലിക്കുന്ന കൃഷ്ണനാണ് അതു പോലെ തന്നെ മനുഷ്യൻ്റെ ജ്ഞാനേന്ദ്രിയങ്ങളേയും കർമ്മേന്ദ്രിയങ്ങളേയും അന്തരിന്ദ്രിയങ്ങളായ മനോ ബുദ്ധ്യാദികളെ കൂടി പാലിക്കുന്നവനാണ്... ക്ലീം കൃഷ്ണായ എന്നതിൻ്റെ വ്യാപകർത്ഥങ്ങളേയും ദേവൻ്റെ ശരീരസ്ഥാനത്തേയും കൂടി യോജിപ്പിച്ചാൽ നമുക്ക് ഈ അർത്ഥം എങ്ങിനെയാണ് ആചാര്യന്മാർ യോജിപ്പിച്ചിരിക്കുന്നത് എന്ന് മനസ്സിലാക്കാം..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> ഇത്തരത്തിൽ സകല ജഗത് പരിപാലകനായ ആ ഗോപാലകൃഷ്ണൻ നമ്മളെ എല്ലാവരേയും പരിപാലിക്കട്ടെ..</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-50935621719980270362023-12-11T08:39:00.000-08:002023-12-11T08:39:51.409-08:00 തന്ത്രസമുച്ചയം... അര്ഥനിര്ധാരണവും...<p> തന്ത്രസമുച്ചയം... അര്ഥനിര്ധാരണവും...</p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;"><br /></span></p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ഗുരുദിവാകരഭദ്രകടാക്ഷരുക് </span></p><div class="xdj266r x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സ്ഫുരിതഹൃത്കമലോദരസംഭൃതം</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ലിഖിതയാമ്യഥ തന്ത്രസമുച്ചയം </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗുണനികാവിധി സാധനസിദ്ധയേ </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>എന്നത് തന്ത്രസമുച്ചയത്തിലെ രണ്ടാമത്തെ ശ്ലോകമാണ്. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വിധിപ്രകാരം അഭ്യാസത്തെ ചെയ്യുന്നതിനു സാധനം ഉണ്ടാക്കുന്നതിനായികൊണ്ട്, ഗുരുവാകുന്ന ആദിത്യന്റെ പ്രസന്നങ്ങളായിരിക്കുന്ന കടാക്ഷങ്ങളാകുന്ന രശ്മികളെകൊണ്ട് വിടർന്നിരിക്കുന്ന എന്റെ ഹൃദയമാകുന്ന താമരപ്പൂവിന്റെ ഉള്ളിൽ സംഗ്രഹിക്കപ്പെട്ടിരിക്കുന്നത്, എന്തോ അത് (ഗുരുകടാക്ഷം കൊണ്ട് മനസ്സിൽ തോന്നിയത്) ഞാൻ തന്ത്രസമുച്ചയമെന്നു പേരോടു കൂടിയിരിക്കുന്ന ഗ്രന്ഥത്തെയെഴുതുന്നു. ഗുരുദിവാകരൻ എന്നതുകൊണ്ട് ഗുരുവിന്റെ പേരും രവി എന്നതുകൊണ്ട് പിതാവിന്റെ പേരും ഇവിടെ സൂചിക്കപ്പെട്ടു. വ്യഞ്ജന കൊണ്ട് ഇതിൽ ഉത്തമകാവ്യത്വവും സിദ്ധമായിട്ടുണ്ട്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇന്നു ലഭ്യമായ തന്ത്രസമുച്ചയ വ്യാഖ്യാനത്തിലെ ഒരു ഭാഗമാണ് ഞാൻ മുകളിലെഴുതിരിക്കുന്നത്. തന്ത്രസമുച്ചയകാരനെഴുതിയിരിക്കുന്ന ആശയത്തിന്റെ അന്തഃസത്ത ഇവിടെ എത്രത്തോളമുണ്ട് എന്നു നോക്കാനായി ഈ ശ്ലോകത്തിലെ വാക്കുകളുടെ ധാത്വർഥത്തിലൂടെ നമുക്കൊന്ന് കടന്നുപോകാം... </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ലിഖിതയാമി, എഴുതാൻ പോകുകയാണ്. എന്താണ് ഇവിടെ ആചാര്യനെഴുതാൻ പോകുന്നത് ? തന്ത്രസമുച്ചയമാണ്. എന്തിനു വേണ്ടിയാണ്, ഗുണനികാ വിധിസാധനസിദ്ധയേ. ഗുണനികാ എന്നാൽ ഗുണ മന്ത്രണേ എന്നതിനോട് ആമ്രേഡനം അതായത് വീണ്ടും വീണ്ടും ചൊല്ലുക എന്ന അർഥത്തിലാണ് പ്രയോഗം. മന്ത്രത്തിന്റെ ആവർത്തനത്തിനുള്ള വിധിയേയും അതിന്റെ സാധനാ തലത്തിലുള്ള സിദ്ധിയേയും കുറിച്ചുള്ള വിധാനത്തെയാണ് തന്ത്രസമുച്ചത്തിലൂടെ ഞാൻ പ്രകടമാക്കാൻ പോകുന്നത് അല്ലെങ്കിൽ എഴുതാൻ പോകുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആ മന്ത്രം, അതെങ്ങിനെയുള്ളതാണ്? </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സ്ഫുരിത ഹൃത് കമലോദര സംഭൃതമാണ്. ഹൃദയരൂപമായ കമലത്തിൽ നിന്നും ഉദരത്തിൽ നിന്നും പുഷ്ടിയാക്കപ്പെട്ടതാണ് ഞാനെഴുതാൻ പോകുന്നത്. എന്താണ് ഇപ്രകാരം ഈ സ്ഥലത്തു നിന്നു പുഷ്ടിയാക്കപ്പെടുന്നത്?</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആചാര്യന്മാരു പറയുന്നു, </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആത്മനാ പ്രേരിതം ചിത്തം വഹ്നിമാഹന്തി ദേഹജം.</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ബ്രഹ്മഗ്രന്ഥഖിസ്ഥിതം പ്രാണം സ പ്രേരയതി പാവകഃ </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പാവകപ്രേരിതഃ സോऽഥ ക്രമാദൂർധ്വപഥേ ചരൻ</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അതിസൂക്ഷ്മധ്വനിം നാഭൌ ഹൃദി സൂക്ഷ്മം ഗളേ </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പുനഃ പുഷ്ടം ശീർഷേ ത്വപുഷ്ടഞ്ച കൃത്രിമം വദനേ തഥാ.</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആവിർഭാവയതീത്യേവം പഞ്ചധാ കീർത്ത്യതേ ബുധൈഃ.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇപ്രകാരമുള്ള പ്രമാണത്തെ നോക്കിയാൽ, ആത്മാവിനാൽ പ്രേരിപ്പിക്കപ്പെട്ടതായ ചിത്തം ദേഹത്തിലെ വഹ്നിയെ പ്രേരിപ്പിക്കുന്നു. ആ ബ്രഹ്മഗ്രന്ഥിസ്ഥിതമായ പ്രാണൻ പാവകനെ പ്രേരിപ്പിക്കുന്നു. പാവകനാൻ പ്രേരിപ്പിക്കപ്പെട്ട് അത് ക്രമത്തിൽ ഊർധ്വഗതിയിലേക്ക് സഞ്ചരിക്കുന്നു. അതിസൂക്ഷ്മ ധ്വനിയെ നാഭിയിലും ഹൃദിയിലും തുടർന്ന് കണ്ഠത്തിലും ഉണ്ടാക്കുന്നു. പുഷ്ടമായതിനെ ശീർഷത്തിലും അപുഷ്ടമായതിനെ കൃത്രിമമായ വദനത്തിലും ഉണ്ടാക്കുന്നു. ഇപ്രകാരം ആണ് അക്ഷരം സൃഷ്ടിക്കപ്പെടുന്നത്. ഇതിനെയാണ് ഒരു വരിയിലൂടെ ആചാര്യൻ പറയുന്നത്. മന്ത്രത്തിന്റെ ആധാരമായ ശബ്ദത്തിന്റെ സൃഷ്ടി. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നാം ചൊല്ലുന്നതായ മന്ത്രം എങ്ങിനെയാണ് ഉണ്ടാകുന്നത് എന്നു ആചാര്യൻ പറഞ്ഞു. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി ഇപ്രകാരം സൃഷ്ടിക്കപ്പെടുന്ന മന്ത്രമെങ്ങിനെയുള്ളതാണ് എന്നു പറയുന്നു, ഗുരു ദിവാകര ഭദ്ര കടാക്ഷരുക് ആണ്. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗുരു, ഗൃ വിജ്ഞാനേ ജ്ഞാനമെന്നർഥം. ദിവാകര, ദിവ് ജിഗീഷേച്ഛയോഃ, അതായത് ഉത്കർഷമായ ഇച്ഛ. ഭദ്ര ഭദി കല്യാണേ സുഖേ അതായത് തത്കൃതൌ. ഇച്ഛാ രൂപമായിട്ടുള്ളത് എന്തോ അത് ചെയ്യുന്നതാണ് തത്കൃതി അതായത് വ്യാപാരം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആത്മജന്യാ ഭവേദിച്ഛാ </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇച്ഛാ ജന്യാ ഭവേത് കൃതിഃ</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കൃതിജന്യാ ഭവേച്ചേഷ്ടാ </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ചേഷ്ടാജന്യാ ഭവേത് ക്രിയാ</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആത്മാവിൽ നിന്ന് ഇച്ഛയുണ്ടാകുന്നു, അതിൽ നിന്ന് കൃതി അഥവാ വ്യാപാരം ഉണ്ടാകുന്നു. ആ വ്യാപാരത്തിൽ നിന്ന് ചേഷ്ടയും അതിലൂടെ ക്രിയയും ഉണ്ടാകുന്നു. ഇവിടെ മൂന്നിനേയും യോജിപ്പിച്ചാൽ ഇച്ഛാ ജ്ഞാനം ക്രിയാ രൂപത്തിൽ ലഭ്യമായത് എന്തോ അതാണ് പൂർവം പറയപ്പെട്ടതായ ശബ്ദമെന്നാശയം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അതെങ്ങിനെയുള്ളതാണ്, കടാക്ഷ രുക് ആണ്. കടതി അക്ഷതി വ്യാപ്നോതീതി. ശരീരത്തിൽ പൂർണ്ണമായി വ്യാപിച്ചത് എന്തോ അത് കടാക്ഷം. രുക് എന്നാൽ ശോഭയോടു കൂടിയത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇങ്ങനെ പൂർണമായ അർഥത്തെ യോജിപ്പിച്ചാൽ, ഇച്ഛാ ജ്ഞാനം ക്രിയാ എന്നീ രൂപത്തിൽ സൃഷ്ടിക്കപ്പെട്ട് ഹൃദയകമലത്തിലൂടേയും ഉദരത്തിലൂടേയും പൌഷ്ടികമാക്കപ്പെട്ട് ശരീരത്തിൽ പൂർണ്ണമായും വ്യാപിക്കുന്നതും ശോഭയെ പ്രദാനം ചെയ്യുന്നതും മാതൃകാ രൂപമായതുമായ മന്ത്രത്തിന്റെ വിധിയും അതെങ്ങിനെയാണ് സാധിക്കേണ്ടത് എന്നും ആണ് തന്ത്രസമുച്ചയമെന്ന ഗ്രന്ഥത്തിലൂടെ ഞാൻ എഴുതുവാൻ പോകുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇത്രയും വിസ്തരിച്ചാണ് തന്ത്രസമുച്ചയമെന്ന ഗ്രന്ഥത്തിലെ ഈ ശ്ലോകം പോകുന്നത്. അപ്പോൾ ഇന്നു പഠിക്കുന്ന വിവർത്തനം ഈ അർത്ഥത്തിൽ നിന്നും എത്ര ദൂരെയാണെന്നു നോക്കൂ!</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">തന്ത്രസമുച്ചയമെന്ന ഗ്രന്ഥത്തിൽ എന്തുകൊണ്ടാണ് പല തരത്തിൽ അബദ്ധമായ അർഥങ്ങൾ വന്നത് എന്ന് ഇതിൽ നിന്ന് തന്നെ മനസ്സിലാക്കാനാകും. തന്ത്രത്തിന്റെ ആധികാരികമായ അധികാര വിഷയ സംബന്ധപ്രയോജനം നോക്കാതെ വ്യാഖ്യാനിച്ചതിന്റെ ഫലമാണ്; സകല ലോകർക്കും ഹിതകരമായ ശാസ്ത്ര വിഷയത്തിൽ എഴുതപ്പെടുന്ന ഗ്രന്ഥങ്ങൾ വ്യക്തികൾ സ്വന്തം സ്വാർത്ഥത്തിലേക്കോ പരിമിതികളിലേക്കോ ചുരുക്കി, തന്ത്രവിഷയത്തിൽ നിന്ന് മാറി വ്യാഖ്യാനിച്ചതു കൊണ്ടുമാത്രമാണ് ഈ അനർത്ഥങ്ങൾ വന്നു കൂടിയത്. പതിതശബ്ദത്തിന് സ്വധർമ്മഭ്രഷ്ടഃ എന്നതിന് പകരം ജാതി എഴുതി ചേർത്തതിന് കാരണവും മറ്റൊന്നല്ല. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആദ്യ ശ്ലോകം മുതൽ തന്നെ ഈ ഗ്രന്ഥത്തെ ശാസ്ത്രീയമായി ശുദ്ധീകരിച്ച് ഇറക്കിയാൽ കാലത്തിന്റെ ആവശ്യകതയായ ദേവതാ വിഷയത്തിൽ കുറെക്കൂടി ശുദ്ധതയും കൃത്യതയും നമുക്ക് പുലർത്താനാകും!</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശ്രീ ഗുരുഭ്യോ നമഃ...</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-67027235732565719642023-12-11T08:38:00.002-08:002023-12-11T08:38:54.273-08:00 സൌന്ദര്യലഹരി....<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">സൌന്ദര്യലഹരി....</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> ജഗത് സ്വരൂപിണിയായ ദേവിയുടെ സൌന്ദര്യത്തെ വർണിക്കുവാൻ സാക്ഷാത് പരമേശ്വരനു പോലും സാധ്യമല്ലായെന്നാണ് പറയുന്നത്... ഇവിടെ ചോദ്യം എന്താണ് ദേവിയുടെ വിവരിക്കുവാൻ പോലും സാധ്യമാകാത്ത സൌന്ദര്യം... </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അന്തർമുഖസമാരാധ്യയും ശരീരത്തിൽ കുണ്ഡലിനീ സ്വരൂപത്തിൽ വിരാജിക്കുന്നവളെന്നും, ശിവശക്തിരൂപിണിയായ ശ്രീചക്രേശ്വരിയായിട്ടും, പ്രകൃതിരൂപിണിയായിട്ടും വിളങ്ങുന്ന ദേവിയെ ഏത് തരത്തിലാണ് സൌന്ദര്യമെന്ന പദത്തിലേക്ക് ആചാര്യൻ യോജിപ്പിച്ചിരിക്കുന്നത്....</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>ഇതിനെ വളരെ സരളമായി തന്നെ നമുക്ക് മനസ്സിലാക്കാനാകും... </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഒരു അമ്മയുടെ സൌന്ദര്യമെന്താണ്.. അത് സ്ഥൂലമായ ഒന്നാണോ തീർച്ചയായും അല്ല എന്നതിൽ നമുക്ക് രണ്ടാമത് ഒന്നു ചിന്തിക്കേണ്ടതായി വരില്ല.. അപ്പോൾ ശ്രീമാതയായ സാക്ഷാത് പരമേശ്വരിയുടെ രൂപസൌന്ദര്യത്തെ ആചാര്യൻ ഏത് ഭാവത്തെയാണ് യോജിപ്പിച്ചിട്ടുണ്ടാകുക. സംശയമെന്താണ് അത് ആ മാതൃഭാവത്തെ തന്നെയായിരിക്കും..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അതെങ്ങിനെയാണ് ..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">എന്താണ് ഒരു അമ്മയുടെ സ്വരൂപം...കരുണ.. ആർദ്രത... അത് ഒരു അമ്മയിലല്ലാതെ മറ്റാരിലാണ് കാണുക.. അതാണ് അമ്മയെ അമ്മയാക്കുന്നത്... അതു തന്നെയാണ് അമ്മയുടെ സൌന്ദര്യവും.. കരുണാമൂർത്തിയാണ് ദേവിയെന്നു പറയുമ്പോൾ തന്നെ അത് അമ്മയായിട്ടാണ് നാം പറയുന്നത്.. തന്നാൽ സൃഷ്ടിക്കപ്പെട്ടതിനോട്, മക്കളോട് ഒരു അമ്മയ്കുണ്ടാകുന്ന ചിത്തത്തിന്റെ ആർദ്രതയെയാണ് അത് പ്രകടമാക്കുന്നത്. ഇതു തന്നെയാണ് നമ്മുടെ അമ്മയെ കാണുമ്പോൾ ആ മാതൃഭാവത്തിന്റെ ആർദ്രതയെ കൊണ്ട്, അന്നം തരുമ്പോൾ എല്ലാം നമ്മുടെ ഉള്ളിൽ ചിത്തം ആർദ്രമാകുന്നത്... ഇതാണ് ഒരു അമ്മയുടെ സൌന്ദര്യം..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഉന്ദ് ധാതുവിൽ നിന്നു വന്നിരിക്കുന്ന സൌന്ദര്യത്തിന്റെ അർഥവും ക്ലേദനത്തെ ഉണ്ടാക്കുന്നത് അഥവാ ആർദ്രമാക്കുന്നത് എന്നാണ്. ഇതിനോട് ലഹരിയെന്ന പദത്തിന്റെ തിരമാലകളെന്ന അർഥത്തെ യോജിപ്പിച്ചാൽ ഒരിക്കലും നിലക്കാത്ത തിരമാല പോലെ ലോകത്തിന് ആർദ്രതയെ, ജീവനെ പ്രദാനം ചെയ്യുന്ന ആ അമ്മയുടെ ആ മാതൃഭാവത്തെ ആചാര്യൻ യോജിപ്പിച്ചിരിക്കുകയാണ്...സൃഷ്ടിയിൽ ഒന്നു മാത്രമാണ് ഒരിക്കലും മായാതെ സ്ഥിരമായി നിൽക്കുന്നത് അത് പ്രകൃതിയുടെ ഈ മാതൃഭാവമാണ്.. അതാണ് അമ്മയുടെ സൌന്ദര്യവും...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇത് സ്ഥൂലമായ ഭാവത്തിൽ സ്വീകരിച്ചാൽ..എന്താണ് ഇതിന്റെ സൂക്ഷ്മമായ വശം ...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കൃത്യമായി സൃഷ്ടിക്കപ്പെട്ടുന്ന അംഗങ്ങളുടെ സന്നിവേശനമാണ് സൌന്ദര്യം എന്ന് നമുക്ക് അറിയാം. അത് സ്ഥൂലമായി സ്വീകരിക്കുമ്പോൾ നാം ബാഹ്യമായ അവസ്ഥയെ സ്വീകരിക്കുന്നു എന്നു മാത്രം. ഈ സുന്ദരശബ്ദത്തിന് സുഷ്ഠു ഉനത്തി ആർദ്രീകരോതി ചിത്തമിതി എന്നാണ് സമാസം. ചിത്തത്തെ ഏറ്റവും നന്നായി ആർദ്രീകരിക്കുന്നത് എന്തോ അതാണ് സൌന്ദര്യം. ഇവിടെ ദേവിയെങ്ങിനെയാണ് ചിത്തത്തെ ആർദ്രീകരിക്കുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഷോഡശിയായി നാം പൂജിക്കുന്ന അതേ ദേവിയാണ് പതിനാറാമത്തെ കലയായി അമായിലൂടെ പ്രവേശിച്ച് പൂർവാഹ്നത്തിൽ അർക്കനിലും മധ്യാഹ്നത്തിൽ വനസ്പതിയിലും അപരാഹ്നത്തിൽ അപ്സുക്കളിലും പ്രവേശിച്ച് ജലരൂപത്തിൽ പ്രവേശിച്ച സോമന്റെ അമൃതകലയായി തൃണം ഗുല്മം ലതാ വൃക്ഷാദികളായ അന്ന സ്വരൂപിണിയായി മാറുന്നത്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ അന്നം ആണ് മനുഷ്യൻ കഴിക്കുമ്പോൾ, ശരീരത്തിൽ രസം ആയും രക്തമായും മാറി ആർദ്രതയെ പ്രദാനം ചെയ്യുന്നത്...അന്നത്തിന്റെ പരിണാമത്തിലൂടെ ശുക്രമായി ജീവന് ആധാരമായി ഇരിക്കുന്നത് അന്നമാണ്. അതായത് ദേവിയുടെ സോമകലയായ അന്നം തന്നെയാണ് നാം ആയി മാറുന്നത്. ഒരു അമ്മയുടെ ശരീരം തന്നെയാണ് നാം എന്നു പറയുന്നതുപോലെ ഇവിടെ പരമേശ്വരിയായ അന്നപൂർണ തന്നെയാണ് നാം. ഈ അന്നരസത്തിന്റെ പരിപാകമാണ് സമസ്ത കർമ്മങ്ങളുടേയും അതായത് ഇച്ഛാ ജ്ഞാന ക്രിയകളുടെയെല്ലാം ആധാരമായി സ്ഥിതിചെയ്യുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതിനെ തന്നെയാണ് ആചാര്യൻ, </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സർവോപമാദ്രവ്യസമുച്ചയേന യഥാപ്രദേശം വിനിവേശിതേന</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സാ നിർമ്മിതാ വിശ്വസൃജാ പ്രയത്നാദേകസ്ഥസൌന്ദര്യാദിദൃക്ഷയേവ. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">എന്ന പറയുന്നത്...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> സ്വയം അന്നപൂർണയായി ഓരോ ദ്രവ്യങ്ങളേയും വേണ്ട വിധത്തിൽ വിനിവേശിച്ച് നിര്മ്മിക്കപ്പെടുന്ന വിശ്വത്തിന്റെ സൃഷ്ടിഭാവമാണ് സൌന്ദര്യം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> ഇതിലേക്ക് ലഹരിത്വം വരുമ്പോൾ മഹാതരംഗം എന്ന അർഥത്തിലുമാത്രമല്ല അതിന്റെ ആശയം വരുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ലേന ഇന്ദ്രേണവ ഹ്രിയതേ ഊർധ്വഗമനായ എന്നാണ് ലഹരീ എന്നതിന് അർഥം. ഇന്ദ്രനാൽ തന്നെ അഥവാ ഇന്ദ്രിയങ്ങളാൽ തന്നെ ഊർധ്വഗമനത്തിനു വേണ്ടി സ്വീകരിക്കപ്പെടുന്നതാണ് ലഹരി. അഞ്ചു ജ്ഞാനേന്ദ്രിയങ്ങളും അഞ്ചു കർമ്മേന്ദ്രിയങ്ങളും മനോ ബുദ്ധി ചിത്താഹങ്കാരങ്ങളും ചേർന്ന ഇന്ദ്രിയങ്ങളിലൂടെയാണ് ഈ സുഷ്ഠുവാകുന്ന ക്ലേദനത്തെ ദേവി ചെയ്യിക്കുന്നത്. തരംഗത്തിന് മൂന്നു അവസ്ഥയാണ് തരണേ പ്ലവനേ അഭിഭവേ. ഉണ്ടായി ഗമനം ചെയ്ത് ഇല്ലാതായി വീണ്ടും മറ്റൊന്നുണ്ടായി കൊണ്ടേയിരിക്കും. ഒരിക്കലും അവസാനിക്കാറേയില്ല. ഇതു തന്നെയാണ് പ്രകൃതിയുടെ സ്വരൂപം... ഇതാണ് ആത്യന്തികമായ ദേവിയുടെ ഭാവവും..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതെ അർഥത്തിലുള്ള ഒരു പദം കൂടി നാം സ്ഥിരമായി ഉപയോഗിക്കുന്നതാണ്, ഓദനം അഥവാ ചോറ്. ഉന്ദ് ധാതുവിന്റെ പ്രയോഗമാണ് ഓദനശബ്ദം. ഓദനം എന്നു പറയുന്നതിന് കാരണം ശരീരത്തിൽ ക്ലേദനം ചെയ്യിപ്പിക്കുന്നത് കൊണ്ടാണ്. ശരീരത്തിൽ ആർദ്രതയെ കൊണ്ടു വരുന്ന സൌന്ദര്യത്തെ കൊണ്ടുവരുന്ന അന്നപൂർണത്വം.. അതാണ് ഭക്ഷണത്തെ നാം നമസ്കരിക്കുന്നതിന് കാരണം..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സൌന്ദര്യലഹരിയെന്ന വാക്കിന്റെ അർഥത്തിൽ തന്നെ പതിനാറാമത്തെ കലയായി സൃഷ്ടിരൂപിണിയായി അന്നപൂർണയായി ഇരിക്കുകയും അതേ സമയം തന്നെ ഗതി രൂപിണി ആയി നമ്മളിൽ ഗമിക്കുന്ന സാക്ഷാത് പരാശക്തിയെയാണ് ആചാര്യസ്വാമികൾ വിവരിച്ചിരിക്കുന്നത്. ദേവിയുടെ തന്നെ സ്വരൂപമായ അന്നത്താൽ പരിപാകമായ നാം തന്നെയാണ് ദേവി. ഈ സൌന്ദര്യത്തെ, നാം തന്നെയായിരിക്കുവന്ന ആ പരമേശ്വരിയെ എങ്ങിനെയാണ് വാക്കുകളിലൂടെ വിവരിക്കാനാകുക.. അമ്മയുടെ മാതൃഭാവത്തെ അനുഭവിക്കാനെ സാധ്യമാകൂ വാക്കുകളിലൂടെ എങ്ങിനെയാണ് നമുക്ക് പറയാനാകുക..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> വാക്കുകളു അടങ്ങുന്നത് അവിടെയാണ്... സകല ജഗത്തിനേയും അന്നപൂർണയായി സൃഷ്ടിക്കുന്ന ആ പരമേശ്വരി നിങ്ങളുടെ ഹൃദയത്തേയും ആർദ്രീകരിക്കട്ടെ..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശ്രീ ഗുരുഭ്യോ നമഃ...</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-38270818014459938692023-12-11T08:38:00.001-08:002023-12-11T08:38:31.933-08:00 കരതലാമലകവും കയ്യിലെ നെല്ലിക്കയും...<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">കരതലാമലകവും കയ്യിലെ നെല്ലിക്കയും...</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഉള്ളം കയ്യിലെ നെല്ലിക്ക എന്നു കേൾക്കാത്തവർ ചുരുങ്ങും...അനായാസം ചെയ്യാവുന്നതും കൈപ്പിടിയിലൊതുക്കാവന്നതുമായ കാര്യത്തിനാണ് നാം വ്യംഗ്യമായി ഇതിനെ പറയുന്നത്...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കരതലാമലകമെന്നതിന് ഉള്ളം കയ്യിലെ നെല്ലിക്കയെന്നു പറഞ്ഞാൽ ഹസ്തസ്ഥിതം ആമലകം എന്ന അർഥത്തിൽ പറയുന്ന ഹസ്താമലകനെന്തായിരിക്കും അർഥം. ചിന്തിച്ചിട്ടുണ്ടോ... എന്താണ് ഇവ തമ്മിലുള്ള വ്യത്യാസം...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>കരവും ഹസ്തവും ഒന്നാണോ എന്നു ചോദിച്ചാൽ നാം കൈയെന്നു മാത്രമാണ് അർഥം പറയുന്നത്. കം രാതി ദദാതീതി കരം. കൊടുക്കുന്നതാണ് കരം. കരാംഗുലി എന്നാൽ ഇതെ അർഥത്തിലാണ് പ്രയോഗം, അംഗ്യതെ വിഷയോ ബുധ്യതേ ഇതി അംഗുലീ. ആ വിഷയത്തെ കൊണ്ടു വന്ന് കൊടുക്കുന്നത് കൊണ്ട് കരാംഗുലി. നാം സംസാരിക്കുമ്പോൾ വിഷയത്തെ ബോധിപ്പിക്കുന്നതിന് ഉപയോഗിക്കുന്നത് വിരലുകളാണ്. അതില്ലാതെ സംസാരിക്കുക സാധ്യമല്ല. അതുകൊണ്ടാണ് അതിനെ കരാംഗുലീ എന്നു വിളിക്കുന്നത്...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഹസ്തമെന്നാൽ ഹസതി വികശതീതി, വികസിക്കുന്നതാണ് ഹസ്തം. വിരലുകളുടെ വികാസരൂപമാണ് ഇത്. കരത്തിന്റേയും ഹസ്തത്തിന്റേയും വ്യത്യാസം ഒന്നു കമഴ്ത്തിയും ഒന്നു മലർത്തിയും പിടിക്കുന്നതാണ്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കരതലാമലകം, കൈ കമിഴ്ത്തി പിടിച്ചിരിക്കുകയാണ്, ശ്രദ്ധിച്ചില്ലെങ്കിൽ കൈയ്യിൽ നിന്നു പോകും. ഹസ്താമലകം നേരെ തിരിച്ചാണ്, മലർത്തി പിടിച്ചിരിക്കുന്ന കയ്യിൽ നിന്ന് പോകില്ല കാരണം ഉള്ളം കയ്യിൽ കിട്ടിയിരിക്കുന്നതാണ്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അനായാസം ചെയ്യാൻ കഴിയുന്ന കാര്യങ്ങളു പോലും അതായത് കരാതലമലകം ആണെങ്കിലും ശ്രദ്ധിക്കുക കാരണം അനായാസമായി തോന്നുമെങ്കിലും ആത്യന്തികമായി അത് കരം ആണ്. ഹസ്താമലകൻ നേരേ തിരിച്ചുമാണ്...അതുകൊണ്ടാണ് ആചാര്യസ്വാമികളുടെ ശിഷ്യന് ഹസ്താമലകൻ എന്നു തന്നെ പേരിട്ടിരിക്കുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വാക്കുകളിൽ ഉള്ള ഈ അർഥതലങ്ങളാണ് ഈ ഭാഷയുടെ മാധുര്യം... നെല്ലിക്കയെ പോലെ ആദ്യം കുറച്ച് പുളിക്കുമ്പോഴും പിന്നീട് മധുരിക്കും...</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-89299829869188275752023-12-11T08:38:00.000-08:002023-12-11T08:38:08.421-08:00 ഭാരതീയ വിജ്ഞാനധാരകളും ഇതിഹാസ പുരാണങ്ങളും <p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ഭാരതീയ വിജ്ഞാനധാരകളും ഇതിഹാസ പുരാണങ്ങളും </span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> ഭാരതീയവിജ്ഞാനധാരയിൽ ഏറ്റവും പ്രധാനമായി നാം പറയുന്നതാണ് ഇതിഹാസ പുരാണങ്ങളെ..പക്ഷെ മഹാഭാരതം കഥ.. രാമായണം കഥ... പുരാണ കഥകൾ....ഇങ്ങിനെയാകും നാം പഠിച്ചിട്ടുണ്ടാകുക....</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതി ഇഹ ആസം, ഇപ്രകാരം ഇവിടെ ഉണ്ടായിരുന്നത് എന്ന അർഥത്തിൽ ആണ് ഇതിഹാസത്തെ നാം കേൾക്കുന്നതും.... ഇവ യഥാർഥത്തിൽ കഥ മാത്രമാണോ....</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>എന്തുകൊണ്ടാകും ബൃഹത് കഥാ മഞ്ജരീ പോലെ കഥാ സരിത് സാഗരം പോലെ ഗ്രന്ഥം രചിച്ച ആചാര്യന്മാർ മഹാഭാരതത്തിനേയും രാമായണത്തിനേയും കഥയെന്നതിൽ പെടുത്താത്.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വളരെ വ്യക്തമാണ്.. ഇവ വെറും കഥ മാത്രമല്ല.. പിന്നെ എന്താണ് ഇവ.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> ഇതിഹ പാരമ്പര്യോപദേശ ആസ്തേ അസ്മിൻ ഇതി. പാരമ്പര്യോപദേശത്തോടു കൂടിയത്..ധർമ്മം അർഥം കാമം മോക്ഷം ഇവയെ യോജിപ്പിച്ചുകൊണ്ട് പറയുന്ന ഉപദേശങ്ങളാണ് ഇതിഹാസങ്ങൾ. ഇതിഹ ഉപദേശപാരമ്പര്യം എന്ന സമാസത്തിൽ ഐതിഹ്യം എന്നു പറയുന്നതും ഇതിനെയാണ്. അല്ലാതെ വാക്യ പ്രബന്ധ രൂപമായ വെറും കഥകളെയല്ല.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> പുരാണം എന്നാൽ പുരാ ഭവഃ, മുൻപ് സംഭവിച്ചത് എന്ന അർഥത്തിൽ ആണ് പ്രയോഗം സാമാന്യമായി കാണുക... ഇവിടെ, പുരാ നീയതേ ഇതി പുരാണം. പുരാ എന്നാൽ പുര ആഗ്രഗമനേ. അവിച്ഛേദേന ക്രിയാകരണേ. മുൻപിലേക്ക് നയിക്കുന്നത്, വിച്ഛേദമില്ലാതെ ക്രിയകളെ ചെയ്യുന്നതിന് വേണ്ടി സഹായിക്കുന്നത്, നമ്മളെ നയിക്കുന്നത് എന്തോ അതാണ് പുരാണം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ജീവിതത്തിൽ ഓരോ വ്യക്തികളും വ്യത്യസ്തമായിരിക്കും.. ചിലർക്ക് ചില വിഷയങ്ങൾ നേരിട്ട് പറഞ്ഞാൽ മനസ്സിലാകും. ചിലർക്ക് ഉദാഹരണം പറയുമ്പോഴാകും മനസ്സിലാകുക. ചിലർക്കാകകട്ടെ ചെയ്തു കാണിക്കുമ്പോഴാകും മനസ്സിലാക്കാനാകുക. ഇത്തരത്തിൽ വ്യത്യസ്ത ആളുകൾക്ക് ഉപയോഗമായ രീതിയിൽ വ്യത്യസ്തമായ കഥകളിലൂടെ ഉപദേശങ്ങളിലൂടെ വംശപ്രതിപാദനത്തിലൂടെ നമ്മളെ പുരാണം നയിക്കുന്നു.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മഹാഭാരതത്തിന്റെ ഉപദേശം ധർമ്മം ചര...ധർമ്മം ആചരിക്കൂ.. രാമായണത്തെ പറഞ്ഞാൽ രാമാദിവത് വര്ത്തിതവ്യം ന രാവണാദിവത്.. രാമനെ പോലെയാകണം രാവണനെ പോലെ ആകരുത്.. ഇവയെ പല തരത്തിൽ പല ഭാവത്തിൽ നമുക്ക് സ്വീകരിക്കാം.. പക്ഷെ ആത്യന്തികമായി നമ്മൾ നമ്മളുടെ ജീവിതത്തിൽ ഇവയിലൂടെ കിട്ടിയ ഗുണങ്ങളെ എങ്ങിനെ സ്വീകരിക്കുന്നു എന്നതാണ് പ്രധാനം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഉപാസനാ തലമാണെങ്കിൽ, ഉദാഹരണത്തിന് അന്നപൂർണയെ പൂജിക്കുന്ന വ്യക്തി മാതൃഭാവസ്വരൂപനാണ്.. ..സകലരേയും ഊട്ടുന്ന, പ്രകൃതിയിലെ സകലതിനോടും കരുണയോടു കൂടിയുള്ള ഭാവമാണ് ആ മാതൃഭാവത്തിന്റെ ആത്യന്തികമായ തലം.. ആ ഗുണം കൂടി ജീവിതത്തിലേക്ക് പകർത്തുന്നതാണ് ദേവതാ തലം...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതുപോലെ ഓരോ ഗ്രന്ഥങ്ങൾക്കും അതിന്റെ ഉപദേശ തലം ഉണ്ട്... അതാണ് ഇതിഹാസവും പുരാണവും കഥയും വേറെ വേറെ തന്നെ പറയുന്നതിന് കാരണം.. ഓരോന്നിന്റേയും പ്രയോജനം വേറെ വേറെയാണ് എന്നാശയം...</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-40413657000399405532023-12-11T08:37:00.001-08:002023-12-11T08:37:47.347-08:00 യുക്തിയും അർഥതലങ്ങളും...<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">യുക്തിയും അർഥതലങ്ങളും...</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പലപ്പോഴും ഗ്രന്ഥങ്ങളെ വ്യാഖ്യാനിക്കുമ്പോൾ ആചാര്യന്മാരു വിഷയാസ്പദമായി എഴുതിയിരിക്കുന്ന കാര്യത്തെ പറയാതെ, അതിലേക്ക് നമ്മളു മനസ്സിലാക്കിയ അർഥത്തെ യോജിപ്പിച്ച് പറയുക എന്നതാണ് ഇന്നു കണ്ടു വരുന്ന രീതി. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതിന്റെ യുക്തിയെ മനസ്സിലാക്കുവാൻ ഉദാഹരണമായി ദേവീ മാഹാത്മ്യത്തിലെ ദേവിയുടെ സൃഷ്ടിയെ നോക്കാം. പുരാണത്തെ സ്വീകരിച്ചാൽ പ്രത്യക്ഷം അനുമാനം ശാബ്ദം എന്നിവയിൽ പ്രമാണപൂർവകമായി ചിന്തിച്ച് മനസ്സിലാക്കണം എന്നതാണ്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>ശംഭുവിന്റെ തേജസ്സിൽ നിന്ന് മുഖമുണ്ടായി... എന്താണ് മുഖം, </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സപ്താംഗം മുഖമുച്യതേ. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഓഷ്ഠൌ ച ദന്തമൂലാനി ദന്താ ജിഹ്വാ ച താലു ച</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗലോ ഗലാദി സകലം സപ്താംഗം മുഖമുച്യതേ. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഓഷ്ഠങ്ങളും, ദന്തങ്ങലും, ജിഹ്വയും, താലുവും, കഴുത്തും തുടങ്ങി ഏഴു അംഗങ്ങളും ചേർത്താണ് നാം മുഖമെന്നു വിളിക്കുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പക്ഷെ തുടർന്ന് വരുന്ന ശ്ലോകത്തിൽ പറയുന്നു, ദേവിക്ക് നാസിക കുബേരനും, പ്രജാപതി തന്റെ തേജസ്സിൽ നിന്ന് ദന്തങ്ങളും, പാവകൻ മൂന്നു കണ്ണുകളും, സന്ധ്യായുടെ സ്വന്തം തേജസ്സിൽ നിന്ന് പുരികങ്ങളും, ചെവി അനിലനിൽ നിന്നും കേശം യമനിൽ നിന്നുമുണ്ടായി എന്നു പറയുന്നു. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ചോദ്യം ആദ്യം ശംഭുവിൽ നിന്നുണ്ടായ ദേവിയുടെ മുഖത്തിലെന്താണ് ഉണ്ടായിരുന്നത്. പല്ലുകൾ, കണ്ണു, പുരികകൊടി, ചെവി, മൂക്ക് ഇവയില്ലാതെ മുഖം കൊടുത്തു എന്നാൽ എന്താണ് ഇവിടെ മുഖം കൊണ്ട് അര്ഥമാക്കിയത്.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അവളുടെ മുഖം ചന്ദ്രസദൃശമാണല്ലോ എന്ന ഉപമയിൽ എന്തായിരിക്കും മുഖമെന്നതിന് നാം അർഥം ഗ്രഹിക്കേണ്ടത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വിഷ്ണുവിൽ നിന്ന് ബാഹുക്കളുണ്ടായി. പക്ഷെ അടുത്തതിൽ വസുക്കളു കരാംഗുലികളു കൊടുത്തു എന്നു പറയുന്നു. ഇവിടെ വിഷ്ണുകൊടുത്ത കൈയ്യിൽ വിരലുകളില്ല. വഹിക്കുന്നത് എന്ന അർഥത്തില് ബാഹു എന്നു പറയണമെങ്കിൽ വിരലുകളു ചേർന്നാലെ സാധ്യമാകൂ. കക്ഷം തുടങ്ങി അംഗുലി പര്യന്തമായ അവയവമാണ് ബാഹു എന്നു അമരം വരെ പറയുന്നു. അങ്ങിനെയെങ്കിൽ ഇവിടെ പറയുന്നത് ഏത് ബാഹുവാണ്..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ബ്രഹ്മതേജസ്സിൽ നിന്നും പാദങ്ങളും അർകതേജസ്സിൽ നിന്ന് അതിന്റെ അംഗുലികളും ഉണ്ടായി. ഗമിക്കുവാൻ നാം ഉപയോഗിക്കുന്നത് എന്തോ അതാണ് പാദം. പദ്യതേ ഗമ്യതേ അനേന. അത് വിരലുകളില്ലാത്തതല്ല.. വിരലുകളില്ലാത്ത പാദങ്ങളാണ് ബ്രഹ്മാവ് കൊടുത്തത് എന്നു പറഞ്ഞാൽ അത് യുക്തിക്കു നിരക്കുന്നതുമാകില്ല.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> ഇപ്രകാരം ഇവിടെ സ്ഥൂലമായ പദാർഥത്തെ ചിന്തിച്ചാൽ യുക്തിക്ക് നിരക്കാത്ത തരത്തിലേക്ക് ആചാര്യൻ എഴുതിയെന്നു തോന്നിപോകുക സ്വാഭാവികം. ചോദ്യം സ്ഥൂലമായ അർഥമാണോ സൂക്ഷ്മമായ മറ്റൊരു അർഥതലത്തെ ആചാര്യൻ യോജിപ്പിച്ചിരിക്കുന്നതാണോ, പ്രത്യക്ഷം അനുമാനം ശാബ്ദം എന്നിവയെ ചിന്തിച്ച് യുക്തിപൂർവം ഇവയെ മനനം ചെയ്യേണ്ടതാണോ...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആചാര്യൻ ഏത് വിഷയത്തെയാണ് ഇവിടെ പറയുവാൻ ശ്രമിക്കുന്നത്... അത് ഏത് പദ്ധതിയിലാണ്.. ആർക്കുവേണ്ടിയാണ്. സൂത്രത്തിന്റെ പ്രത്യക്ഷം അനുമാനം ശാബ്ദം എന്നിപ്രകാരമുള്ള ഏത് തലത്തെയാണ് യോജിപ്പിച്ചിരിക്കുന്നത്. യുക്തിയില്ലാത്ത കുറെ കഥകളാണ് ഇവിടെ പറയുന്നത് എന്നു നമുക്ക് തോന്നുന്നതിന് കാരണം ഈ അർഥത്തെ തിരഞ്ഞെടുക്കുന്നതിലെ വ്യക്തതയില്ലായ്മയാണ്. മഹാഭാരതം കഥ, രാമായണം കഥ, പുരാണ കഥ എന്നിവയെന്നു നാം തന്നെ പറയുമ്പോൾ ഇതിന്റെ അർഥതലത്തെ നാം മനസ്സിലാക്കിയിട്ടില്ലായെന്ന് അറിയാതെ നാം തന്നെ പറയുകയാണ് ചെയ്യുന്നത്.. ശാസ്ത്രം എന്നതിന് ശാസ് അനുശിഷ്ടൌ എന്നാണ് അതായത് ഹിതോപദേശത്തെ ചെയ്യുന്നത് എന്താണോ അതാണ് നമുക്ക് ശാസ്ത്രം. യഥാർഥമായ ഒന്നിനെ ബോധിപ്പിക്കുന്നത്, നിരൂപണം ചെയ്യുന്നത്, കർത്തവ്യത്തെ ഉപദേശിക്കുന്നത് ഇതെല്ലാമാണ് നമുക്ക് ശാസ്ത്രം..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> ഗുരുശിഷ്യസംവാദങ്ങളിലൂടെയാണ് പാരമ്പര്യം നിലനിൽക്കുന്നത്. യുക്തിയില്ലാത്തത് സാക്ഷാത് ബൃഹസ്പതി പറഞ്ഞാലും തള്ളണമെന്നാണ് പാരമ്പര്യം ഉപദേശിക്കുന്നതും.. കേട്ടിരിക്കുക എന്നതിൽ നിന്നും ചോദ്യങ്ങളു ചോദിക്കുന്ന തലത്തിലേക്ക് യുക്തിയെ തിരിച്ചു കൊണ്ടുവരാനാകണം.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സാധുവായ ശബ്ദങ്ങളിലൂടെ വ്യക്തികൾക്ക് അനുസരിച്ച് അധികാരി ലക്ഷണം അനുസരിച്ച് സൃഷ്ടിക്കപ്പെട്ട പുരാണങ്ങളും ഇതിഹാസങ്ങളും നീതിശാസ്ത്രങ്ങളും ശാസ്ത്രഗ്രന്ഥങ്ങളും യോഗ്യമായ തലത്തിൽ മനസ്സിലാക്കി വേർതിരിച്ച് പറഞ്ഞുകൊടുക്കുക എന്നതാണ് ഇവിടെ നാം ചെയ്യേണ്ടത്..അതില്ലായെങ്കിൽ യുക്തിയ്കു നിരക്കാത്തതാണ് ഗ്രന്ഥങ്ങളിൽ പറയപ്പെട്ടിരിക്കുന്നത് എന്നു പറയുക സ്വാഭാവികമാകും..</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-76984104339865142042023-12-11T08:37:00.000-08:002023-12-11T08:37:15.302-08:00 ശ്യാമളാദണ്ഡകവും മാണിക്യവീണയും...<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ശ്യാമളാദണ്ഡകവും മാണിക്യവീണയും...</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മാണിക്യവീണാമുപലാളയന്തീം </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മദാലസാം മഞ്ജുള വാഗ്വിലാസാം</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മാഹേന്ദ്രനീലദ്യുതികോമളാംഗീം </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>മാതംഗകന്യാം മനസാ സ്മരാമി.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മനോഹര ഗാനങ്ങൾ ആലപിച്ച് മണിവീണ മീട്ടിക്കൊണ്ട് ഇരിക്കുന്നവളും, മധുര ഭാഷിണിയും, ഇന്ദ്രനീലക്കല്ലിന്റെ നിറമുള്ള കോമള ഗാത്രത്തോടെ മതംഗ മഹർഷിയുടെ മകളായി പിറന്ന യുവസുന്ദരിയും ആയ ശ്യാമളാദേവിയെ ഞാൻ എപ്പോഴും സ്മരിക്കുന്നു.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇത് ഇന്ന് ലഭ്യമായ ഒരു വ്യാഖ്യാനമാണ്....</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മാണിക്യം കൊണ്ടുണ്ടാക്കിയ വീണ വായിക്കുന്ന ദേവിയെ മാത്രമല്ല സാക്ഷാത് കാളിദാസൻ ഇവിടെ പറയുന്നത്. അതിലൂടെ ഒരു തത്ത്വം കൂടി ആചാര്യൻ പറയുന്നുണ്ട്... </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മാണിക്യമെന്നാൽ മണിരിവ കായതി, മണ അവ്യക്ത ശബ്ദേ, കൈ ശബ്ദേ. അവ്യക്തമായി ശബ്ദിക്കുന്നത് ... ശരീരത്തിൽ ആദ്യം ഉണ്ടാകുന്നത് അവ്യക്തമായ ശബ്ദമാണ്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആകാശാഗ്നിമരുജ്ജാതോ നാഭേരൂർധ്വം സമുച്ചരൻ</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മുഖേऽതിവ്യക്തമായാതി യഃ സ നാദ ഇതീരിതഃ. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അവ്യക്തമായ നാദം മുഖത്തിലാണ് വ്യക്തമാകുന്നത് ...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> മണിയെ ഉദാഹരണമായി ആചാര്യൻ പറയുന്നതിന് കാരണം അത് ഉണ്ടാകുന്നത് ഉദരത്തിലായതുകൊണ്ടാണ്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതെ പോലെ വീണയെ ഉദാഹരണമായി പറയുന്നതിന് കാരണവും മറ്റൊന്നല്ല. അവ്യക്തമായ ശബ്ദത്തിലൂടെ നിങ്ങള്ക്ക് കൃത്യമായ ഒരു ആശയത്തെ വീണ പകർന്നു തരുന്നുണ്ട്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> വീണാ എന്നാൽ വേതി ശ്രോതും ചിത്തം വ്യാപ്നോതീതി ഇതി വീണാ. കേള്ക്കുന്നതിന് വേണ്ടി ചിത്തത്തിലേക്ക് വ്യാപിക്കുന്നത് എന്തോ അതാണ് വീണാ. വ്യാപ്ത്യർഥത്തിലാണ് ഇതിന്റെ പ്രയോഗം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അവ്യക്തമായ ശബ്ദമായി ചിത്തത്തിലേക്ക് ഗമിച്ച്, വ്യക്തമായി കേൾക്കുന്നതിന് വേണ്ടി ശരീരത്തിലേക്ക് വ്യാപിക്കുന്നതാണ് നാദസ്വരൂപിണിയായ ദേവി. എങ്ങിനെ ഗമിക്കുന്നത്, ഉപലാളയന്തീ, ലല് ഈപ്സായാം. ഇച്ഛാ രൂപത്തിൽ അനുഗമിക്കുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇച്ഛാ ശക്തിയാൽ ഉണ്ടാക്കപ്പെടുന്ന അവ്യക്തമായ നാദം ആണ് ചിത്തത്തിലൂടെ പരാ പശ്യന്തീ മധ്യമാ വൈഖരീ രൂപത്തിൽ പ്രകാശിക്കുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതെ കാരണം കൊണ്ട് തന്നെയാണ് ആ ദേവിയെ വാഗ്വിലാസിനിയായി പറയുന്നത്. വിലാസമെന്നാൽ ശ്ലിഷി സംസർഗേ. ദേവി വാക്കിനോട് ചേർന്നിരിക്കുന്നവളാണ്. വാഗർഥാവിവ സംപൃക്തൌ, വാക്കും അർഥവും പോലെ ചേർന്നിരിക്കുന്നവളാണ് ദേവി എന്നു വിളിക്കുന്നതിന് കാരണവും ഇതു തന്നെ. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സ്ഥൂലത്തേയും സൂക്ഷ്മത്തേയും അത്രയും മനോഹരമായാട്ടാണ് ഭാരതീയമായ ഓരോ കൃതികളിലും യോജിപ്പിച്ചിരിക്കുന്നത്. ഓരോ ആചാര്യന്മാരും ഉപയോഗിച്ചിരിക്കുന്ന മാധ്യമം ഓരോ ഗ്രന്ഥത്തിലും ഓരോ തരത്തിലായിരിക്കും. അത് പ്രത്യക്ഷം ആകാം അനുമാനം ആകാം ശാബ്ദമാകാം. ഇന്ന് അതിനെ സ്ഥൂലമായി മാത്രം ഉപയോഗിക്കുമ്പോൾ അതിന്റെ ആത്യന്തികമായ ലക്ഷ്യം ലഭ്യമാകുന്നില്ലായെന്നു മാത്രമല്ല അസ്പഷ്ടമായ ഗുണകരമല്ലാത്ത കൃതികളാണ് ഇതെല്ലാം എന്ന തോന്നലുണ്ടാക്കുകയും ചെയ്യുന്നു.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അധികാരി വിഷയ സംബന്ധ പ്രയോജനത്തെ ആധാരമാക്കി ഓരോ കൃതികളേയും മനസ്സിലാക്കുവാൻ ശ്രമിക്കണം.. അതിനു അനുസരിച്ച് യുക്തിപൂർവം അർഥനിർധാരണത്തെ ചെയ്യണം..ഇതുമാത്രമാണ് ഈ കൃതികളുടെ ആശയത്തെ മനസ്സിലാക്കുവാനുള്ള ഏകമാർഗ്ഗം...</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-78374421386205239942023-12-11T08:36:00.001-08:002023-12-11T08:36:49.294-08:00 ഭക്തിയും വിഭക്തിയും...<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ഭക്തിയും വിഭക്തിയും...</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഭക്തിയേയും വിഭക്തിയേയും ഒരെ സമയം ഓർമ്മിപ്പിക്കുന്ന ദിവസം ആണിന്ന്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മേല്പുത്തൂരിന്റെ വിഭക്തിയാണോ പൂന്താനത്തിന്റെ ഭക്തിയാണോ ദേവന് ഇഷ്ടം.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇത് <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>എന്നോട് ചോദിച്ചാൽ ഞാൻ പറയുക, ലീലാവിനോദിനിയായ ദേവിയെ അറിയാത്തതുകൊണ്ടാണ് ഈ ചോദ്യം വരുന്നത് എന്നാകും.. കാരണം ഭക്തിയും അവളാണ് വിഭക്തിയും അവളാണ്.. നിങ്ങളു ഭക്തിയേയും വിഭക്തിയേയും കുറിച്ച് വാദം നടത്തുമ്പോൾ അപ്പുറത്ത് കൈ കൊട്ടി പൊട്ടിച്ചിരിക്കുന്ന ഒരാളുണ്ടാകും.. അതാണ് പരമേശ്വരിയായ ദേവി... ജ്ഞാനരൂപിണിയായ അവളു തന്നെയാണ് രണ്ടും... അവളെ അറിഞ്ഞാലെ ഭക്തിയായാലും വിഭക്തിയായാലും വരൂ.. നിലനിൽക്കു... രണ്ടിനും ആധാരം അവളാണ്.. കൃഷ്ണായ നമഃ എന്നു പറയുന്ന വിഭക്തിക്കായാലും എന്റെ കൃഷ്ണാ എന്നു വിളിക്കുന്ന ഭക്തിക്കായാലും ആശ്രയിക്കുന്നത് അക്ഷരരൂപിണിയായ ജ്ഞാനരൂപിണിയായ ആ പരമേശ്വരിയെയാണ്.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പ്രക്രിയാ സർവസ്വകാരനെന്ന, വൈയ്യാകരണനായ മേല്പുത്തൂരിന്റെ ഭക്തിയാണോ വിഭക്തിയാണോ നാരായണീയത്തിലെന്നു ചോദിച്ചാൽ ഞാൻ പറയുക നാരായണീയം കേൾക്കുകയല്ല അനുഭവിച്ചു നോക്കൂ എന്നാകും... </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> നാരായണീയവും ശ്യാമളാ ദണ്ഡകവും സൌന്ദര്യലഹരിയും തുടങ്ങി അനേകം കൃതികൾ....ആചാര്യന്മാരെങ്ങിനെയാണ് അക്ഷരകലകളെ ഇത്രയും ഭംഗിയായി യോജിപ്പിക്കുന്നത് എന്ന് ആലോചിച്ചാൽ..അത് മേല്പുത്തൂരിന്റെയായാലും പൂന്താനത്തിന്റെയായാലും ആചാര്യസ്വാമികളുടെയായാലും കാളിദാസന്റെയായാലും ഒരുത്തരമേയുള്ളു... ആ നിത്യാനന്ദസ്വരൂപിണിയായ വാഗ്ദേവിയായ ആ പരമേശ്വരിയുടെ ലീലാ വിലാസം.. വ്യക്തികളെല്ലാം തന്നെ നിമിത്തമാത്രമാണ്... </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശരീരം കൊണ്ടും വാക്കുകൊണ്ടും ബുദ്ധികൊണ്ടും സ്ഥിരമായ മനസ്സോടു കൂടി ആ ജ്ഞാനസ്വരൂപിണിയെ ആശ്രയിക്കാനാണ് ആചാര്യന്മാരുടെ ഉപദേശം... അത് പറയുന്ന രീതി മാറി മറിയും... കാരണം, ദേശം കാലം അവസ്ഥ അധികാരിത്വം... ബാക്കിയെല്ലാം തന്നെ ഒന്നാണ്... ചിലത് ഭക്തിമയമാകും.. മറ്റ് ചിലത് ശാസ്ത്രമയമാകും.. മറ്റു ചിലത് ക്രിയാരൂപമാകും... എല്ലാം പരമേശ്വരിയായ അവളിലേക്കുള്ള മാർഗ്ഗങ്ങളാണ്.. യോഗ്യമായ മാർഗ്ഗത്തെ സ്വീകരിച്ച് അറിഞ്ഞ് ആനന്ദിക്കുക... സൌന്ദര്യലഹരിയിൽ പറയുന്നതുപോലെ ശരീരവും വാക്കും മനസ്സും ദേവീമയമാകട്ടെ.. ജീവിതം തന്നെ ഉപാസന.. ഉപാസന തന്നെ ജീവിതം..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz xlup9mm x1kky2od" style="display: inline-flex; font-family: inherit; height: 16px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; width: 16px;"><img alt="🔥" class="xz74otr" height="16" referrerpolicy="origin-when-cross-origin" src="https://static.xx.fbcdn.net/images/emoji.php/v9/t8e/3/16/1f525.png" style="border: 0px; object-fit: fill;" width="16" /></span> ഓം നമോ നാരായണായ<span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz xlup9mm x1kky2od" style="display: inline-flex; font-family: inherit; height: 16px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; width: 16px;"><img alt="🔥" class="xz74otr" height="16" referrerpolicy="origin-when-cross-origin" src="https://static.xx.fbcdn.net/images/emoji.php/v9/t8e/3/16/1f525.png" style="border: 0px; object-fit: fill;" width="16" /></span></div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-35103095500396724852023-12-11T08:36:00.000-08:002023-12-11T08:36:18.855-08:00 ആപദി കിം കരണീയം...<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ആപദി കിം കരണീയം...</span></p><div class="xdj266r x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz xlup9mm x1kky2od" style="display: inline-flex; font-family: inherit; height: 16px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; width: 16px;"><br /></span></div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അയ്യപ്പപ്പണിക്കരുടെ ഒരു കവിതയിലെ വരികളാണ്, 'കാലു തെന്നുമ്പോൾ കയ്യുളുക്കുമ്പോൾ... കയ്യില്<span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz" style="display: inline-flex; font-family: inherit; margin: 0px 1px; vertical-align: middle;"></span> കാശില്ലാത്തപ്പോൾ ഞാനും <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>വിളിച്ചുപോകും...' എന്നത്. കാക്കശ്ശേരി ഭട്ടതിരിയുടേതെന്ന് പ്രസിദ്ധമായ ‘ആപദി കിം കരണീയ‘മെന്ന ശ്ലോകവും വ്യാഖ്യാനിച്ചു വ്യാഖ്യാനിച്ച് ആ കോലത്തിലാക്കിയിട്ടുണ്ട് നാമിപ്പോൾ! ആപത്തു വരുമ്പോൾ മാത്രം എന്തിനാണ് ദേവിയെ സ്മരിക്കുന്നത്? പുതിയ (കു)യുക്തിവാദികളുടെ ഭാഷയിലെ പഞ്ചറൊട്ടിക്കാൻ വേണ്ടി അള്ളുവയ്ക്കുന്ന ദൈവമാണോ അമ്മ?! </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇവിടെ നിരവധി ചോദ്യങ്ങൾ ഉയരുന്നുണ്ട്; ആപത്തു വരുമ്പോഴാണോ ഭഗവതിയെ വിളിക്കേണ്ടത്? മക്കൾക്ക് ആപത്തു വരാൻ നോക്കിയിരിക്കുകയാണോ ശ്രീമാതയായ അമ്മ? അങ്ങിനെയെങ്കിൽ, ആപത്തിൽ വിളിക്കാൻ പറ്റാത്ത അവസ്ഥയിൽ കിടക്കുന്ന ബോധമില്ലാത്ത വ്യക്തികളെന്തു ചെയ്യും? സാക്ഷാത് ജഗദംബികയുള്ളപ്പോൾ ആ പരമേശ്വരിയുടെ ഭക്തർക്ക്, മക്കൾക്ക് എങ്ങിനെയാണ് അപകടം ഉണ്ടാകുക? ഇനി അപകടം ഉണ്ടായാൽ, ഏത് തരത്തിലുള്ള അപകടത്തെയാണ് ആചാര്യനിവിടെ ഉദ്ദേശിക്കുന്നത്? രോഗോത്പത്തി കായത്തിനോ മനസ്സിനോ? </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശാസ്ത്രബുദ്ധ്യാ ഒരു പദത്തിൻ്റെയാകട്ടെ, ശ്ലോകത്തിൻ്റെയാകട്ടെ, ഗ്രന്ഥത്തിൻ്റെയാകട്ടെ അർത്ഥം പറയുമ്പോൾ ആദ്യം നോക്കേണ്ടത് ശാസ്ത്രദോഷത്തെയാണ്. അവ്യാപ്തി, അതിവ്യാപ്തി, അസംഭവാദി ദോഷങ്ങളൊന്നും വരാത്തവിധം ചിന്തിച്ചുവേണം അർത്ഥനിർധാരണം.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">എൻ്റെ ഗുരുനാഥനിൽ നിന്ന് ആദ്യമായി ഈ ശ്ലോകം കേട്ടപ്പോൾ ഞാൻ ചോദിച്ച ചോദ്യമാണ് ഇത്. ശ്ലോകമെഴുതിയ ആചാര്യനല്ല, അതിനെ വ്യാഖ്യാനിച്ചവർക്കാണ് അബദ്ധം പറ്റിയിട്ടുള്ളത് എന്നാണ് അന്ന് അദ്ദേഹം പറഞ്ഞുതന്നത്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇവിടെ പദം 'ആപദി' എന്നാണ്. അതിനർത്ഥം ആപത്ത് എന്നല്ല. പദ്യതേ ഇതി പദി. നിരുക്തകാരൻ വളരെ വ്യക്തമായി പറയുന്നു, ഗന്തവ്യേ - പദിർഗന്തുർഭവതി യത് പദ്യതേ. അപ്പോൾ ഗമിക്കുമ്പോൾ, സഞ്ചരിക്കുമ്പോൾ എന്നാണ് അർത്ഥം കാണേണ്ടത്; അല്ലാതെ ആപത്തുവരുമ്പോൾ എന്നല്ല. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അപ്പോൾ ശ്ലോകത്തിൻ്റെ ആദ്യപാദമെടുത്താൽ, 'ഓരോ വ്യക്തിയും തന്റെ ഉപാസനാതലത്തിൽ സഞ്ചരിക്കുമ്പോൾ ഓരോ കാൽവെപ്പിലും എന്താണ് ചെയ്യേണ്ടത്? സാക്ഷാത് പരാശക്തിയുടെ ചരണയുഗളത്തെ സ്മരിച്ചുകൊണ്ടേയിരിക്കണം', എന്ന് സംശയലേശമന്യേ വ്യക്തമാക്കുകയാണ് ഇവിടെ ആചാര്യൻ.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ചരണങ്ങളെന്ന് സ്ഥൂലത്തിൽ പറയുമ്പോൾ ആചാര്യൻ സൂക്ഷ്മാർത്ഥത്തെ കൂടി യോജിപ്പിക്കുന്നുണ്ട്. ചരശബ്ദത്തിന് പ്രധാന അർത്ഥങ്ങൾ രണ്ടാണ്; ഗതിയും അദനവും (ഭക്ഷണം). പ്രാണനും അന്നവും ആണ് ദേവിയുടെ സ്വരൂപമായി നമ്മിൽ നിൽക്കുന്നത്. ഈ രണ്ടുമില്ലാതെ നമുക്ക് നിലനിൽപ്പില്ല. അതുകൊണ്ട് ഉപാസകർ ഇവയെ പ്രത്യേകം ശ്രദ്ധിക്കണമെന്നുകൂടി ആചാര്യൻ ഇവിടെ പറയുന്നു. അംബാ, അംബതേ സ്നേഹേന അഭിഗമ്യതേ എന്നതിലെ അബി ഗതൌ എന്ന അർത്ഥം കൂടി ചേർത്തുചിന്തിച്ചാൽ, നമ്മളിൽ ഗതിയായും ഗതിക്കു കാരണമായും ഇരിക്കുന്ന ആ സൂക്ഷ്മഭാവത്തെ ആണ് സ്മരിക്കുവാൻ ആചാര്യൻ നിർദ്ദേശിക്കുന്നത്. കുറച്ചുകൂടി വിശേഷമായി ചിന്തിച്ച് ചരണത്തിൻ്റെ മൂന്നാമത്തെ അർത്ഥമായ 'ആചാരെ' കൂടി ചേർത്താൽ, ഉപാസകർ തൻ്റെ വ്യവഹാരത്തെയും ശ്രദ്ധിക്കണം എന്നുമാകും. ആചരണം ആണ് ഉപാസകരുടെ സ്വരൂപം. ശാസ്ത്രം പഠിച്ചാൽ മാത്രം പോരാ, അത് നിത്യജീവിതത്തിൽ ആചരണത്തിൽ കൂടി അനുഷ്ഠിക്കുന്നവരാകണം ഉപാസകർ. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി, ഇപ്രകാരം അന്നവും പ്രാണനും ജീവിത വ്യവഹാരവും ശ്രദ്ധിച്ചാൽ എന്താണ് ലഭ്യമാകുക? അതാണ്, തത് സ്മരണം കിം കുരുതേ? ബ്രഹ്മാദീനപി ച കിങ്കരീ കുരുതേ!</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കിങ്കരീ കുരുതേ. കിം കരോമി ഇതി ആജ്ഞാം പ്രതീക്ഷത ഇതി കിംകരഃ എന്നു പറയും; അതായത് കർമ്മം ചെയ്യുന്നതിന് ആജ്ഞയെ പ്രതീക്ഷിച്ച് നിൽക്കുന്നവരാണ് കിങ്കരന്മാർ. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതിനെ അന്തർമുഖമായ തലത്തിലേക്കെടുക്കുമ്പോൾ, സ്വയം ദേവിയെ സ്മരിക്കുന്നതുകൊണ്ട് ഉപാസകർക്ക് ഉണ്ടാകുന്ന ഗുണമാകണമല്ലോ ചിന്തിക്കേണ്ടത്. അപ്പോൾ എന്താണ് ആ ഗുണം?</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കിഞ്ചിത് കരോതി എന്നാണ് കിങ്കര ശബ്ദത്തിന് സമാസം. ഈ കിഞ്ചിത് ശബ്ദം പാണിനിയുടെ മതത്തിൽ രണ്ടു പദങ്ങളാണ്. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കിം എന്നാൽ ജിജ്ഞാസിതാർഥം. യാതൊന്നിലാണോ ജിജ്ഞാസ, അറിയുവാൻ ആഗ്രഹം, അത്. വിചാരിതഃ - സ്വയം വിചാരിച്ചത്, പൃഷ്ടഃ - അറിയുവാൻ ആഗ്രഹിച്ച് ചോദിച്ചത് എന്നെല്ലാം അർത്ഥമെടുക്കാം. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സനാതനവും നിത്യവും പരമസ്വരൂപവും ബ്രഹ്മതത്ത്വരൂപവുമായ ഏതൊന്നാണോ നിന്നാൽ അറിയാനാഗ്രഹിച്ചത് അതാണ് ഇവിടെ 'കിം'. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ചിത് എന്നാൽ ചിത് സംജ്ഞാനേ. ജ്ഞാനം എന്നർത്ഥം. കിഞ്ചിത് എന്ന് ചേർത്തുപറഞ്ഞാൽ, ഏതൊന്നാണോ നാം ആഗ്രഹിച്ചത് ആ ജ്ഞാനം എന്നാശയം. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കരോതി - അതിനെ ചെയ്യും, ആ ജ്ഞാനം ലഭ്യമാകും എന്ന് താല്പര്യം.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആരിലേക്കാണ് ഇവിടെ കിങ്കരത്വത്തെ യോജിപ്പിച്ചിരിക്കുന്നത് എന്നു കൂടി നോക്കിയാൽ ഈ ആശയം പൂർണ്ണമാകും. ബ്രഹ്മാദീനപി - ബ്രഹ്മാദികളെ പോലും. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ബ്രഹ്മ ശബ്ദത്തിലെ ബൃഹ് ധാതുവിൻ്റെ ധ്വനേ, വൃദ്ധൗ, ഉദ്യമനേ എന്നുള്ള അർത്ഥങ്ങളെടുത്താൽ ഇവിടെ സൃഷ്ടിയുടെ മൂലമാകുന്ന ധ്വനിയേയും അതിൻ്റെ വ്യാപനമായ വൃദ്ധിയേയും വ്യവഹാര രൂപമായ ഉദ്യമത്തേയും യോജിപ്പിച്ചിരിക്കുന്നു. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആത്മജന്യാ ഭവേദിച്ഛാ ഇച്ഛാ ജന്യാ ഭവേത് കൃതിഃ</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">കൃതിജന്യാ ഭവേച്ചേഷ്ടാ ചേഷ്ടാജന്യാ ഭവേത് ക്രിയാ</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഒരു വ്യക്തിയുടെ ഇച്ഛ എന്നത് ആത്മജന്യമാണ്; ആത്മാവിനാൽ ഉണ്ടാക്കപ്പെടുന്നതാണ്. ആ ആത്മസ്വരൂപമായി ഉണ്ടാകുന്ന ഇച്ഛയാലാണ് കൃതി ഉണ്ടാകുന്നത്. കൃതിയെന്നാൽ വ്യാപാരം അഥവാ പ്രയത്നം സംഭവിക്കുന്നത്. ആ കൃതിയിലൂടെയാണ് അഥവാ വ്യാപരത്തിലൂടെയാണ് ചേഷ്ട സംഭവിക്കുന്നത്. ചേഷ്ടയിൽ നിന്നാണ് ക്രിയയുണ്ടാകുന്നത്. ഇങ്ങിനെയാണ് ശരീരത്തിലെ എല്ലാ പ്രവൃത്തികളും സംഭവിക്കുന്നത്.</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ ഇച്ഛാ, കൃതി അഥവാ വ്യാപാരം, ചേഷ്ടാ, ക്രിയാ ഇവയെല്ലാം തന്നെ സ്വന്തം ഇച്ഛാനുസാരം നിയന്ത്രണ വിധേയമാക്കുന്നു എന്ന് സാമാന്യമായി ഈ വരിയുടെ അർത്ഥത്തെ നമുക്കു സംഗ്രഹിക്കാം.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അന്തർമുഖ സമാരാധ്യാ ബഹിർമുഖ സുദുർലഭാ എന്ന ദേവീ തത്ത്വത്തെ കണക്കാക്കിയാൽ, പുറത്ത്, രാജാവിൻ്റെ ആജ്ഞയെ ശിരസ്സാവഹിക്കാനെന്നപോലെ ആത്മാനുവർത്തിയായി ഇന്ദ്രിയങ്ങൾ നിൽക്കുമ്പോൾ, അകത്ത്, നാം ദേവീ സ്മരണയാൽ ജ്ഞാനാർജ്ജനം ഹേതുവായി സൃഷ്ടിതത്ത്വത്തെ അറിഞ്ഞ് ഇച്ഛാജ്ഞാനക്രിയാശക്തികളെ സ്വയം ബോധപൂർവ്വം ചെയ്യുന്നവരായി ഭവിക്കുന്നു. ഉപാസകരെ സംബന്ധിച്ചിടത്തോളം ഉപശമിച്ചതായ മനസ്സാണ് ദേവതായജനത്തിന് വേണ്ടത്. അതിനു വേണ്ടതാകട്ടെ ശുദ്ധമായ ജ്ഞാനം ആണ്. അപ്പോൾ ദേവിയുടെ സ്മരണ കൊണ്ട് ഉപാസകന് ആ ജ്ഞാനം ആണ് സാധ്യമാകുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ദാക്ഷായണീ സ്തുതിയിൽ താഴെ പറയുന്ന രണ്ടു പാദങ്ങൾക്കു ശേഷമാണ് കാക്കശ്ശേരിയാൽ പറയപ്പെട്ട ഈ ശ്ലോകം കൊടുത്തിരിക്കുന്നത് എന്നതും ഈ അർത്ഥത്തെ സാധൂകരിക്കുന്നതാണ്. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പാതയ വാ പാതാളേ സ്നാപയ വാ സകല ലോക സാമ്രാജ്യേ</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മാതസ്തവ പദയുഗളം നാഹം മുഞ്ചാമി നൈവ മുഞ്ചാമി.</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">- എന്നെ പാതാളത്തിൽ പതിപ്പിച്ചാലും, എന്നെ സകല ലോകങ്ങളിലുമുള്ള സാമ്രാജ്യത്തിലും സ്നാപനം ചെയ്യിച്ചാലും, അല്ലയോ അമ്മേ, നിൻ്റെ പദയുഗളം ഞാനൊരിക്കലും വിടില്ല. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">തുടർന്നാണ് ആപദി കിം കരണീയം എന്ന ശ്ലോകം വരുന്നത്. അതുകൊണ്ട് പൂർവ്വാപരത്തെ യോജിപ്പിച്ചാൽ, ഉപാസകൻ ഏത് കാലത്തും, ഏത് അവസരത്തിലും, തൻ്റെ ഓരോ കാൽവെപ്പിലും എന്തു ചെയ്യണം എന്നതിന് ദേവീസ്മരണ തന്നെയാണ് വേണ്ടത് എന്നുപദേശിക്കുക തന്നെയാണ്; അല്ലാതെ ആപത്തു വന്നാൽ ദേവിയെ സ്മരിക്കണം എന്നു പറയുകയല്ല എന്നത് വ്യക്തമാണ്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതിനെ തന്നെയാണ് സൌന്ദര്യലഹരിയിൽ മറ്റൊരു തരത്തിൽ ആചാര്യസ്വാമികളുപദേശിച്ചിരിക്കുന്നത്: </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഞാൻ ഉച്ചരിക്കുന്നതെല്ലാം ദേവിയുടെ മന്ത്രങ്ങളാണ്. എൻ്റെ ഓരോ ചലനവും നിൻ്റെ ആരാധനക്കുള്ള മുദ്രകളാണ്. എൻ്റെ ഗതി നിൻ്റെ പ്രദക്ഷിണമാണ്. എൻ്റെ ആഹാരം നിനക്കുള്ള ആഹുതിയാണ്. എൻ്റെ ശയനം നിൻ്റെ നമസ്കാരമാണ്, എന്ന്.</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ ഭാവത്തെ തന്നെ മറ്റൊരു രീതിയിൽ ഈ ശ്ലോകത്തിലും ഉപദേശിക്കുന്നു: ആപദി കിം കരണീയം? സ്മരണീയം ചരണയുഗളമംബായാഃ. തൻ്റെ പ്രാണനായി തന്നിൽ ഇരിക്കുന്ന ജഗന്മാതാവായ ആ അംബയെ ഓരോ വ്യക്തിയും തങ്ങളുടെ ഓരോ കാൽവെപ്പിലും സ്മരിക്കുക.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇപ്രകാരം സ്മരിക്കപ്പെടുന്ന, ആനന്ദാമൃതവർഷിണിയായ സാക്ഷാത് പരമേശ്വരിയായി ഇരിക്കുന്ന ആ ദേവി സകലർക്കും നിത്യാനനന്ദത്തെ പ്രദാനം ചെയ്യട്ടെ...</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-88620106660128943822023-12-11T08:35:00.001-08:002023-12-11T08:35:46.549-08:00 മൃത്യുഞ്ജയത്തിലെ കുമ്പളങ്ങ!<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">മൃത്യുഞ്ജയത്തിലെ കുമ്പളങ്ങ!</span></p><div class="xdj266r x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz xlup9mm x1kky2od" style="display: inline-flex; font-family: inherit; height: 16px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; width: 16px;"><br /></span></div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മൃത്യുഞ്ജയമന്ത്രത്തിന്റെ പല വ്യാഖ്യാനങ്ങളും നോക്കിയാൽ സ്ഥിരമായികാണുന്ന പ്രയോഗമാണ് ഞെട്ടറ്റു വീഴുന്ന കുമ്പളങ്ങ. <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>ഭാവനാശേഷി കൂടി അത് മത്തങ്ങ, കക്കിരിക്ക, ചുരയ്ക്ക, തണ്ണിമത്തൻ ഒക്കെ ആകാറുണ്ട്. എന്നാൽ ഇപ്പറഞ്ഞ പച്ചക്കറികളെല്ലാം പാകമായാൽ നാം ഞെട്ടിൽ നിന്നും മുറിച്ചെടുക്കാറാണു പതിവ്. ചീഞ്ഞാലോ ഉണങ്ങിയാലോ പോലും ഞെട്ട് അവിടെത്തന്നെ കാണും. അപ്പോൾ പ്രകൃതിയിൽ കാണാത്ത ഒരു ഉദാഹരണത്തെ ആചാര്യന്മാർ മന്ത്രത്തിലേക്കു യോജിപ്പിക്കുമോ? ഭാരതീയ ശാസ്ത്രങ്ങൾ പഠിച്ച ആരും നിസ്സംശയം ഇല്ല എന്നു തന്നെ പറയും.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ത്ര്യംബകം യജാമഹേ സുഗന്ധിം പുഷ്ടിവർദ്ധനം</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഉർവാരുകമിവ ബന്ധനാന്മൃത്യോർമുക്ഷീയ മാമൃതാത്.</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">എന്ന മൃത്യുഞ്ജയമന്ത്രത്തിലെ ഉർവാരുകം എന്ന പദത്തിനാണ് അത്യാവശ്യം പച്ചക്കറികളുടെയെല്ലാം പേര് പ്രഭാഷണങ്ങളിലെല്ലാം പതിവായി കിട്ടിപ്പോരുന്നത്. രാജനിഘണ്ടുകാരൻ ഉർവാരു എന്നതിന് കർക്കടി എന്ന അർഥം പറഞ്ഞിട്ടുണ്ട്. അതിൽ നിന്നാണെന്നു തോന്നുന്നു ഇപ്പറഞ്ഞ വ്യാഖ്യാനങ്ങളുടെയെല്ലാം ഉദ്ഭവം. എന്നാൽ രാജനിഘണ്ടു എന്നത് സാമാന്യമായി ഒരു ആയുർവേദകോശമാണ്. അപ്പോൾ ആയുർവേദത്തിലെ ഒരു അർഥത്തെ താന്ത്രികമായും വൈദികമായും ഉള്ള ഒരു മന്ത്രത്തിലേക്ക് എങ്ങിനെ സ്വീകരിക്കും?!</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഉർവാരുകത്തെപ്പോലെ എന്നേ മന്ത്രത്തിൽ പറഞ്ഞിട്ടുള്ളൂ. പാകമായ എന്നോ ഞെട്ടറ്റ എന്നോ ഒന്നും ഇല്ല. അപ്പോൾ പച്ചക്കറിയുടെ ആ വിശേഷത്തെയാണ് സ്വീകരിക്കേണ്ടത് എന്ന യുക്തിക്ക് ആധാരം എന്താണ്? </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതിൽ കൂടുതൽ കുഴപ്പിക്കുന്ന രണ്ടു പദങ്ങളാണ് മന്ത്രത്തിൽ തൊട്ടുമുന്നിൽ കിടക്കുന്ന സുഗന്ധിം, പുഷ്ടിവർദ്ധനം എന്ന വിശേഷണങ്ങൾ. അവ ത്ര്യംബകത്തിലേക്കു യോജിപ്പിക്കുന്നതിനെക്കുറിച്ച് ആദ്യം ചിന്തിക്കാം. ത്ര്യംബകം എന്ന പദത്തിന് അർഥമായി ശിവതത്ത്വത്തെ സ്വീകരിച്ചാൽ, പഞ്ചഭൂതങ്ങളിൽ അവസാനത്തേതായ പൃഥ്വീഗുണമായ ഗന്ധത്തെ വിശേഷണമായി എടുക്കാൻ പറ്റില്ല. പഞ്ചഭൂതങ്ങൾക്കെല്ലാം മുമ്പേതന്നെ ശിവതത്ത്വമുണ്ട്, അത് ഗുണാതീതമാണ്. വർദ്ധിക്കുന്നതിനെല്ലാം നാശവുമുണ്ടെന്നതിനാൽ പുഷ്ടിവർദ്ധനവും ശിവതത്ത്വത്തിന് ചേരില്ല. ഇനി ഉർവാരുകത്തിലേക്ക് ചേർത്താൽ, അത് കുമ്പളങ്ങയോ മറ്റോ ആണെങ്കിൽ, അതിന് സുഗന്ധവുമില്ല, അത് പൌഷ്ടികത്തെ പ്രദാനം ചെയ്യുന്നതുമല്ല. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അപ്പോൾ എന്താവാം ഈ ഉർവാരു?</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഉരു യയാ തഥാ ഋച്ഛതി എന്നാണ് സമാസം. മറഞ്ഞിരിക്കുന്നതും പ്രത്യേകമായ ഗതിരൂപമില്ലാതെ അങ്ങോട്ടും ഇങ്ങോട്ടും ഭ്രമണം ചെയ്യുന്നതും എന്തോ അതാണ് ഉർവാരു. ഉരു എന്നതും ഋ എന്നതും ചേർത്തുണ്ടാക്കുന്ന പദമാണിത്. ഉരു എന്നാൽ ഊർണു ആച്ഛാദ്യതേ, അതായത് മറഞ്ഞിരിക്കുന്നത് എന്തോ അത്. ഋ എന്നാൽ (അനിശ്ചിതമായ) ഗതി.</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശരീരത്തിൽ മറഞ്ഞിരിക്കുന്നതും അതുപോലെ ഭ്രമണം ചെയ്യുന്നതും പ്രാണനാണ്. എപ്പോഴും ഗതിരൂപമായതുകൊണ്ട് പ്രാണന് അഥവാ വായുവിന് സദാഗതിയെന്നും പേരുണ്ട്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ പ്രാണൻ്റെ/വായുവിൻ്റെ വിശേഷണമാണ് സുഗന്ധിത്വവും പുഷ്ടിവർദ്ധനത്വവും. വായുവിനെ ഗന്ധവാഹ എന്ന് വിളിക്കുന്നത് ഗന്ധത്തെ വഹിക്കുന്നതു കൊണ്ടാണ്. ഇതേ വായുവാണ് പ്രാണരൂപത്തിൽ അതായത് പ്രാണാപാനസമാനോദാനവ്യാനരൂപത്തിൽ, പഞ്ചവൃത്തിരൂപമായ ഇന്ദ്രനീലപ്രതീകാശമായ പ്രാണൻ്റെ രൂപത്തിൽ, ഹൃദയാകാശത്തിൽ ഇരുന്ന് ശരീരത്തിന്റെ പുഷ്ടിയെ വർദ്ധിപ്പിക്കുന്നത്. മൃത്യുവിന് കാരണം പ്രാണന്റെ ഈ പൌഷ്ടികത്വം നശിക്കുന്നതാണ്. അപ്പോൾ മൃത്യുഞ്ജയമന്ത്രത്തിലെ ഉർവാരു പ്രാണവായുവാണ്, കുമ്പളങ്ങയോ മത്തങ്ങയോ ഒന്നുമല്ല എന്ന് വ്യക്തമാകുന്നു.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി, രാജനിഘണ്ടുകാരൻ കർക്കടി എന്ന അർഥം എങ്ങനെ സ്വീകരിച്ചു എന്നാണെങ്കിൽ, ഈ വള്ളിച്ചെടിയുടെ വളർച്ചയുടെ പ്രത്യേകത കൊണ്ടാണ്. വായുവിന് പ്രത്യേകമായ ഗതി പറയാനാകാത്തതുപോലെ കർക്കടിയുടെ വള്ളിയും ഏത് ഭാഗത്തേക്കാണ് വളരുന്നത് എന്നു പറയാനാകില്ല. അങ്ങോട്ടും ഇങ്ങോട്ടും വളഞ്ഞുപുളഞ്ഞ് പടർന്നുപന്തലിക്കുകയാണ് ചെയ്യുക, വായുവിനെപ്പോലെ. ആ ഗുണത്തെ ആധാരമാക്കി, ഗൗണമായി രാജനിഘണ്ടുകാരൻ സ്വീകരിച്ച അർഥത്തെ പദത്തിൻ്റെ യഥാർത്ഥ അർഥമായി നാം തെറ്റിദ്ധരിച്ചുകൂടാ.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മന്ത്രങ്ങളുടെ അർഥം പിഴക്കരുതെന്ന നിർബ്ബന്ധബുദ്ധികൊണ്ടാണ് വേദാംഗങ്ങളോടെയുള്ള അദ്ധ്യയനം പൂർവ്വാചാര്യന്മാർ നിഷ്കർഷിച്ചിരുന്നത്. ഭാവത്തിൻ്റെ ബലം വർദ്ധിപ്പിക്കാനാണ് മന്ത്രങ്ങൾ. അപ്പോൾ മന്ത്രത്തിൻ്റെ ഭാവതലത്തിലേ പ്രാണനു പകരം കുമ്പളങ്ങ കേറിയാൽ പിന്നെ പ്രാണൻ വള്ളിയിൽ തൂങ്ങിയാടലാവാം ക്രിയാഫലം! ഇടയിൽ കടന്നുകൂടിയ ഇത്തരം അബദ്ധങ്ങളെ അടിയുറച്ച ശാസ്ത്രാഭ്യാസം കൊണ്ട് പദവാക്യപ്രമാണാനുസാരവും പൂർവ്വാപരയുക്തികൊണ്ടും തിരുത്തിയില്ലെങ്കിൽ നമ്മുടെ ജ്ഞാനപാരമ്പര്യം കെട്ടുകഥകൾ മാത്രമായേക്കാം!</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-26501669619155600772023-12-11T08:35:00.000-08:002023-12-11T08:35:05.115-08:00 ഗുരുനാഥൻ...<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ഗുരുനാഥൻ...</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഒരു ദിവസം മൂകാംബികയിൽ ഇരിക്കുമ്പോഴാണ് ഒരു സുഹൃത്തു സംസാരമധ്യേ ചോദിച്ചത്.. ഗുരുനാഥൻ എന്നാൽ ആരാണ്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശാസ്ത്രത്തിൽ അനേകം അർഥങ്ങളുണ്ട് ഗുരു എന്ന വാക്കിന്.. അന്ധകാരത്തെ നീക്കുന്നാൾ...ധർമ്മത്തെ ഉപദേശിക്കുന്ന വ്യക്തി..വേദാദി ശാസ്ത്രങ്ങളെ ഉപദേശിക്കുന്നയാൾ..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>ഇതെല്ലാം തന്നെ ഗുരുനാഥന്റെ ഗുണങ്ങളാണ്... പക്ഷെ ഗുരുനാഥനാരാണ് എന്നറിയാൻ, എന്താണ് സ്വന്തം ജീവിതത്തിൽ ഗുരുനാഥൻ ചെയ്തത് എന്നു ഒന്നു ആലോചിച്ചാൽ മതി..അതാണ് ഗുരു ശബ്ദത്തിന്റെ ധാത്വർഥമായി ആചാര്യന്മാർ യോജിപ്പിച്ചിരിക്കുന്നതും...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗുരു എന്നതിന്റെ ധാതു ഗൃൃ ആണ്... അതിന് വിജ്ഞാനേ... ശബ്ദേ.. നിഗരണേ...ഈ മൂന്നു അർഥങ്ങളാണ് പ്രധാനമായി പറയുന്നത്..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വിശേഷമായിട്ടും സാമാന്യമായിട്ടും നമ്മളെ വിഷയങ്ങളെ ബോധിപ്പിക്കുന്നതാണ് വിജ്ഞാനം... അത് ചെയ്യുന്നയാളാണ് ഗുരു...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ധ്വന്യവും വർണവും ആയി, നാം അന്തർമുഖമായും, അക്ഷരരൂപമായിട്ടും ഉണ്ടാക്കുന്ന ശബ്ദങ്ങളുടെ ഗുണദോഷത്തെ വിവേചിച്ച് പറഞ്ഞു തരുന്നയാൾ...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഭക്ഷണത്തെയാണ് നിഗരണമെന്നു പറയുന്നത്.. ശരീരത്തിലേക്ക് നാം അന്നമായിട്ടും വിഷയങ്ങളായിട്ടും സ്വീകരിക്കുന്നത് എല്ലാം നിഗരണമാണ്. അതിലേത് ശുദ്ധം അതിലേത് അശുദ്ധം.. ഏത് സ്വീകരിക്കണം ഏത് സ്വീകരിക്കരുത് എന്നു പഠിപ്പിക്കുന്നവനാണ് ഗുരുനാഥൻ.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി ഇവയെ സ്വന്തം ജീവിതത്തിലേക്ക് യോജിപ്പിച്ചു നോക്കൂ...സ്വയം കഴിക്കുന്നതിനു മുന്നെ നമ്മളെ ഊട്ടിയ ആൾ.. ജീവിതത്തിൽ തന്റെ കുടുംബത്തിനു വേണ്ടി ചിലവഴിക്കുന്നതിനേക്കാൾ സമയം നമുക്ക് വേണ്ടി നീക്കിവച്ച ആൾ.. ജീവിതത്തെ എങ്ങിനെ കാണണമെന്നു ശാസ്ത്രത്തിലൂടെയും ആചരണത്തിലൂടെയും കാണിച്ച് ഉപദേശിച്ചു തന്ന ആൾ.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി ഒന്നു ആലോചിച്ചാൽ മാത്രം മതി ആരാണ് ഗുരുനാഥൻ എന്ന് മനസ്സിലാക്കാൻ.. ധർമ്മമായും...വാക്കായും...ജ്ഞാനമായും തന്റെ പ്രാണനിലൂടെ തന്നെ പോലെ മറ്റൊരു വൃക്ഷത്തെയുണ്ടാക്കിയവർ...ശിരസിനു മുകളിൽ ഗുരുപാദുകമായി ഇരുന്ന് നമ്മെ നാമാക്കുന്നവർ... സ്വന്തം കാലടി പാതകൾ ഒന്നും അവശേഷിപ്പിക്കാതെ നിശ്ശബ്ദമായി ശിഷ്യരിലൂടെ മാത്രം ജീവിച്ച് പ്രാണനെ വെടിയുന്നവർ...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതേ കാരണം കൊണ്ട് തന്നെയാണ്, ഗുരുപരമ്പരയെന്നു നാം പറയുന്നത്.. പരം പരം പരം പരം...അവിച്ഛിന്നമായ ധാര പോലെ... നാം ഒരു കണ്ണാടി നോക്കിയാൽ നമ്മളോടൊപ്പം നാം ആരെ കാണുന്നുവോ അതാണ് ഗുരുനാഥൻ. .. നമ്മളെ നമ്മളാക്കിയ ഗംഗാ പ്രവാഹം...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശ്രീ ഗുരുഭ്യോ നമഃ</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-555709824626602732023-12-11T08:34:00.001-08:002023-12-11T08:34:34.709-08:00 അദ്ധ്യാപനം …<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">അദ്ധ്യാപനം …</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അദ്ധ്യാപനം അഥവാ വിദ്യാദാനം എന്നത് മനോഹരമായ ഒരു കലയാണ് എന്നു തോന്നാറുണ്ട്. പഠിക്കുന്ന വിദ്യാര്ഥികൾക്ക് വിഷയത്തെ പ്രദാനം ചെയ്തുകൊണ്ട്, അവരിൽ പരസ്പരം വൈരം ഇല്ലാത്തവിധത്തിൽ യോജിപ്പിച്ചു കൊണ്ടു പോകുക എന്നതാണ് അദ്ധ്യാപനത്തിന്റെ കഴിവ്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇത് എന്തുകൊണ്ടു പറയുന്നു എന്നാണെങ്കിൽ,</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഞാൻ <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>ഗുരുനാഥന്റെ അടുത്ത് ഇരുന്ന് പഠിക്കുന്ന സമയം ഞങ്ങൾ പതിമൂന്നു പേരുണ്ടായിരുന്നു... അതിരാവിലെ പഠിക്കുവാൻ എത്തണം.. അതിൽ ഒരാൾ വന്നില്ലായെങ്കിൽ ബാക്കി ആർക്കും അന്നു ക്ലാസ്സില്ല. അന്നു വരെ ഗുരുനാഥൻ പഠിപ്പിച്ചത് നോക്കി സ്വാധ്യായം ചെയ്യാം.. അതിന് കാരണം ഗുരുനാഥൻ പറയുക, കൂടെ നടക്കണ നിങ്ങളുടെ സുഹൃത്തിന് എന്തു പറ്റിയെന്നറിയാത്തവരിൽ നിന്ന് എന്ത് ലോക കല്യാണമാണ് പ്രതീക്ഷിക്കേണ്ടത് എന്നതാണ്. കൂടെയുള്ള സുഹൃത്തിന് പനി വന്നാൽ പോലും അവനെ നോക്കി എത്രയും വേഗം ക്ലാസ്സിലേക്ക് എത്തിക്കേണ്ടത് കൂടെയുള്ളവരുടെ ഡ്യൂട്ടിയാണ്. അല്ലെങ്കിൽ അത്രയും ദിവസം ക്ലാസ് നഷ്ടമാകും. മടി പിടിച്ചിരിക്കുക എന്നത് ഇല്ല.. കാരണം മറ്റുള്ളവര്ക്ക് ക്ലാസ്സ് നഷ്ടമാകും എന്നു ഓരോരുത്തര്ക്കും അറിയാം...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി വിഷയത്തിലേക്ക് വന്നാൽ.. പഠിപ്പിച്ച കാര്യങ്ങൾ ചോദിക്കും എന്നതുറപ്പാണ്. നാം ചോദ്യത്തിന് ഉത്തരം പറയുകയും, കൂടെയുള്ളവൻ പറയാതിരിക്കുകയും ചെയ്താൽ, ചീത്ത അവനു മാത്രമല്ല നമുക്കും കിട്ടും. നിങ്ങൾക്ക് നന്നായി അറിയണ ഒരു വിഷയം സുഹൃത്തിന് മനസ്സിലായില്ല എങ്കിൽ എന്തുകൊണ്ട് അവനെ മനസ്സിലാക്കാൻ ശ്രമിച്ചില്ലായെന്നു പറഞ്ഞു ചീത്ത കേക്കും.. സ്വന്തം അലമാരയില് ഒളിച്ചു വക്കാന് വേണ്ടിയാണോ പഠിക്കണേ... വീണ്ടും ചോദ്യം.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഓരോരുത്തര്ക്കും അവരുടേതായ വ്യക്തിഗതമായ വിധാനത്തെ കൊടുക്കുമ്പോഴും ഗുരുനാഥൻ ഞങ്ങളെ ഒരുമിച്ചു കൊണ്ടുപോയി.. ഒരു ശാസ്ത്രം അല്ലെങ്കിൽ ഒരു വിഷയം പഠിപ്പിക്കൽ മാത്രമല്ല അദ്ധ്യാപനം.. അത് ആ കുട്ടികളുടെ ജീവിതത്തിലേക്ക് എത്തിക്കുക കൂടിയാണ്.. അതും ആചരിച്ച് കാണിച്ച് അവരെ കൊണ്ട് ചെയ്യിച്ച് അനുഭവിപ്പിക്കണം... എന്നാലെ അത് അവര്ക്ക് മറ്റുള്ളവരിലേക്ക് പകരാനാകൂ...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ രീതികൊണ്ട് ഉണ്ടായ ഗുണം എല്ലാവര്ക്കും എല്ലാം അറിയാമായിരുന്നു.. എനിക്ക് അറിയുന്നത് എന്റെ സുഹൃത്തിന്.. സുഹൃത്തിന് അറിയാമായിരുന്നത് എനിക്കും.. ആരും ആരുടേയും മുകളിലല്ലായിരുന്നു...ഒരാളുടെ ജയമോ പരാജയമോ എന്നത് ഞങ്ങള്ക്കിടയിലില്ലായിരുന്നു... പറഞ്ഞു വന്നത്.... എന്റെ ജയം ഒരിക്കലും എന്റെ മാത്രമായിരുന്നില്ല എന്റെ സുഹൃത്തുക്കളുടെ കൂടെയായിരുന്നു... അതുകൊണ്ട് തന്നെ ജീവിതത്തെ നോക്കിയാൽ ഗുരുനാഥൻ ഞങ്ങള്ക്ക് തന്നത് ശാസ്ത്രത്തോടൊപ്പം കുറച്ച് നല്ല ബന്ധങ്ങളെ കൂടിയാണ്.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതിന്റെ ഏറ്റവും വലിയ ഗുണം എന്നെ സംബന്ധിച്ചിടത്തോളം അദ്ധ്യാപനം എങ്ങിനെ ചെയ്യണം എന്നു മനസ്സിലാക്കലായിരുന്നു...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"> ഗുരുകുലങ്ങളിലെ ഈ രീതി ഇന്നത്തെ സാഹചര്യത്തിൽ, വിദ്യാര്ഥികളിൽ എല്ലാം സാധ്യമാകില്ലായെന്ന് അറിയാം.... കാരണം അച്ഛൻ, അമ്മ, ബന്ധുക്കൾ തുടങ്ങിയ മൊത്തം സമൂഹം ഇതിൽ പ്രധാന പങ്കുവഹിക്കണം.. .എന്നിരുന്നാലും ഇതിലെ കുറെ നല്ല കാര്യങ്ങൾ നമുക്ക് സ്വീകരിക്കാനാകും... അതിന്റെ ഗുണം കുറെ നല്ല വ്യക്തിബന്ധങ്ങള് കുട്ടികള്ക്ക് സമൂഹത്തില് ഉണ്ടാകും എന്നതാണ്.. ജീവിതത്തെ എങ്ങിനെ നോക്കികാണമെന്നു സ്വയം മനസ്സിലാക്കാനുമാകും...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശ്രീ ഗുരുഭ്യോ നമഃ..</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-16738129841076372802023-12-11T08:34:00.000-08:002023-12-11T08:34:06.970-08:00 എങ്ങിനെ വായിക്കണം...<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">എങ്ങിനെ വായിക്കണം...</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വായിക്കാൻ എല്ലാവർക്കും അറിയാം.. പക്ഷെ ഇതിനോടൊപ്പം അറിയേണ്ടത് എങ്ങിനെ വായിക്കണം.. എന്തിന് വായിക്കണം...എന്ത് വായിക്കണം എന്നെല്ലാമാണ്...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സ്ഥിരമായി എനിക്ക് വരുന്ന ഒരു ചോദ്യങ്ങളിൽ ഒന്നാണ്, എങ്ങിനെയാണ് ഇത്രയധികം വ്യത്യസ്തങ്ങളായ ഗ്രന്ഥങ്ങളിൽ നിന്ന് പല തരത്തിലുള്ള വിഷയങ്ങളെ ഓർത്തെടുക്കാൻ സാധിക്കുന്നത്...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>അതിന് കാരണം ഭാരതത്തിൽ ആചാര്യന്മാരു പഠിപ്പിക്കുന്ന വായനാ ശൈലിയാണ്...</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ശാസ്ത്രത്തിൽ അതിന് അധികാരി വിഷയം സംബന്ധം പ്രയോജനം എന്നു പറയും... ഇത് പ്രായഭേദമന്യേ ഏതൊരു വായനക്കാരനും ഉള്ളതാണ്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അധികാരി...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നമ്മുടെ കയ്യിലേക്ക് ഏത് പുസ്തകം കിട്ടിയാലും ആദ്യം നോക്കേണ്ടത് ആ പുസ്തകം വായിക്കുന്നതിന് താൻ യോഗ്യനാണോ എന്നതാണ്. അല്ലായെങ്കിൽ തൽക്കാലം ആ പുസ്തകം തന്റെ ലൈബ്രറിയിൽ സൂക്ഷിച്ചു വക്കുക. നമ്മൾക്ക് വായിക്കാറാകുമ്പോൾ അത് വായിക്കാം..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അതിന് കാരണം...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഓരോ വിഷയവും പഠിക്കുന്നതിന് ഒരു വഴിയുണ്ടാകും. അതാതു മാർഗ്ഗത്തിലൂടെ നടന്ന് നമുക്ക് കിട്ടിയ പുസ്തകം വായിക്കാൻ നമുക്ക് യോഗ്യതയായി എന്നു തോന്നുമ്പോൾ മാത്രമേ വായിക്കാവൂ.. അല്ലായെങ്കിൽ ആ വിഷയം നിങ്ങളുടെ സ്വന്തം മാർഗ്ഗത്തിന് തടസ്സമാകുക മാത്രമല്ല ബുദ്ധിഭ്രംശത്തേയും ഉണ്ടാക്കും. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഉദാഹരണത്തിന് ആയുർവേദത്തിലെ അഷ്ടാംഗസംഗ്രഹം എന്ന പുസ്തകം വായിച്ചു മനസ്സിലാക്കണമെങ്കിൽ ഏറ്റവും കുറഞ്ഞത് പദാർഥവിജ്ഞാനീയം പഠിച്ചേ തീരൂ. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വിഷയാസ്പദമായ ഒരു പുസ്തകം കിട്ടിയാൽ, അതെങ്ങിനെ വായിച്ചാലാണ് മനസ്സിലാക്കാനാകുക എന്ന് യോഗ്യരായ ആളുകളിൽ നിന്ന് മനസ്സിലാക്കി ആ രീതിയിൽ മാത്രം വായിക്കുവാൻ ശ്രമിക്കുക. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വിഷയം.</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നാം വായിക്കുന്ന ഗ്രന്ഥത്തിന്റെ ഉള്ളടക്കമാണ് വിഷയം. കൃത്യമായി താനേത് വിഷയത്തെയാണ് വായിക്കുന്നത് എന്നു മനസ്സിലാക്കി വായിക്കുവാൻ ശ്രമിക്കുക. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സംബന്ധം </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നാം വായിക്കുന്ന ഗ്രന്ഥത്തിനും വിഷയത്തിനും പരസ്പര ബന്ധം ഉണ്ടാകണം. തൻ്റെ വിചാരത്തിന് അനുയോജ്യമല്ലാത്ത ഗ്രന്ഥം വായിക്കാതെ ഇരിക്കുക. വ്യക്തമായി നമുക്ക് അറിയേണ്ട വിഷയത്തെ, നമ്മളുടെ യോഗ്യതയെ മനസ്സിലാക്കി ആ തലത്തിലുള്ള പുസ്തകം മാത്രം വായിക്കുവാൻ ശ്രമിക്കുക.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പ്രയോജനം </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നാം വായിക്കുന്ന പുസ്തകം നമുക്ക് എന്ത് ഗുണമാണ് തരുക അതാണ് പ്രയോജനം. ഏതൊരു പുസ്തകവും വായിച്ചു കഴിയുമ്പോൾ അതിന്റെ ഗുണം നമ്മളിൽ ഉണ്ടാകേണ്ടതാണ്. അതു കൊണ്ട് ഗ്രന്ഥങ്ങളെ വായിക്കുവാൻ എടുക്കുമ്പോൾ തനിക്ക് ജീവിതത്തിൽ പ്രയോജനം നൽകുന്ന പുസ്തകങ്ങളെ തിരഞ്ഞെടുക്കുവാൻ പഠിക്കുക. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇത്തരത്തിൽ വായിച്ചാലുള്ള ഗുണം, ഓരോ പുസ്തകങ്ങളും അടുക്കും ചിട്ടയോടും കൂടി ഒരു അലമാരയിൽ വിഷയാസ്പദമായി വക്കുന്നതുപോലെ നമ്മളുടെ ഉള്ളിൽ ഇരിക്കും. പരസ്പര ബന്ധത്തോടു കൂടി, കാര്യകാരണത്തോടു കൂടി വായിച്ചിരിക്കുന്നത് കൊണ്ട് ഒരു നൂലിൽ കോർത്ത മുത്തുപോലെ ഒന്നിനു പുറകെയെന്ന പോലെ നിങ്ങൾക്ക് ഓർത്തെടുക്കാനാകും. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നേർവിപരീതമായി ചെയ്യുമ്പോൾ, അടുക്കും ചിട്ടയുമില്ലാതെ വക്കുന്ന അലമാര പോലെയാകും നമ്മളുടെ ഉള്ളും. പരസ്പര ബന്ധമില്ലാതെ വിഷയങ്ങൾ നിങ്ങൾക്ക് കോർത്തിണക്കാൻ സാധ്യമാകാതെ വരും. ഇതിൽ നിന്ന് ആവശ്യവും അനാവശ്യവും ഏതെന്നു തിരിച്ചറിയാനാകാതെ വരും.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ജീവിതത്തിൽ ഏറ്റവും കൂടുതൽ സമയം സ്വയം ജീവിച്ചത് വായനശാലയിൽ ലൈബ്രേറിയനായിട്ടാണ്. അതുകൊണ്ട് തന്നെ മുകളിലെഴുതിയത് എന്റെ സ്വാനുഭവം കൂടിയാണ്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പുസ്തകങ്ങൾ രസിച്ച് വായിക്കുക... ഏത് വായിക്കരുത്.. ഏത് വായിക്കണം എന്ന വിവേചന ബുദ്ധിയോടു കൂടി വായിക്കുവാൻ ശ്രമിക്കുക... അതിന് ദേവി എല്ലാവരേയും അനുഗ്രഹിക്കട്ടെ...</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-66982011956455141072023-12-11T08:33:00.001-08:002023-12-11T08:33:31.544-08:00 വെറുമൊരു മോഷ്ടാവാണോ രുദ്രൻ?!<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">വെറുമൊരു മോഷ്ടാവാണോ രുദ്രൻ?!</span></p><div class="xdj266r x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz xlup9mm x1kky2od" style="display: inline-flex; font-family: inherit; height: 16px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; width: 16px;"><br /></span></div><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"></span></div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">‘നമോ നിഷംഗിണ ഇഷുധിമതേ തസ്കരാണാം പതയേ നമഃ’ - ശ്രീരുദ്രത്തിലെ ഒരു മന്ത്രഭാഗമാണ്. <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>കള്ളന്മാരുടെ പതിയ്ക്കായിക്കൊണ്ട് നമസ്കാരം എന്നാണ് ഇതിന് അർഥം പറഞ്ഞുവരാറ്!</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">രുദ്രൻ എല്ലാവരുടേയും പതിയാണല്ലോ, അപ്പോൾ കള്ളന്മാരുടേയും പതിയായാൽ എന്താണ് കുഴപ്പം എന്നാവും ഇങ്ങനെ പറയുന്നവരുടെ ചിന്ത! അടുത്ത മന്ത്രഭാഗത്തിൽ വഞ്ചിക്കുന്നവരുടെ പതിയായിട്ടും രുദ്രനെ പറയും! ചതിയും വഞ്ചനയും ധർമ്മമല്ലെന്നുപദേശിക്കുന്ന ശാസ്ത്രത്തിൽ അതിൻ്റെ അധിപതിയായിട്ട് രുദ്രനെ പൂജിക്കുക; എന്തൊരു വിരോധാഭാസം! രുദ്രൻ പാപകർമ്മം ചെയ്യുന്നവരുടെ പതിയാകുമോ? ഇല്ല, അത് യുക്തിപൂർണ്ണവുമല്ല, സ്വീകാര്യവുമല്ല.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ദ്രവ്യഗുണകർമ്മസാമാന്യാദികളെ വേണ്ടത് വേണ്ട രീതിയിൽ യോജിപ്പിച്ച് യുക്തിപൂർവം അർഥത്തെ സ്വീകരിക്കണമെന്നാണ് പദാർഥവിജ്ഞാനീയത്തിൽ ആചാര്യന്മാർ പറയുന്നത്. അതനുസരിച്ച് ഇവിടെ എന്താവാം തസ്കരശബ്ദത്തിന് അർഥം? തത് കരോതി ഇതി, തനോതേർവാ എന്നാണ് തസ്കര ശബ്ദത്തിൻ്റെ അർഥം നിരുക്തം വിശദീകരിക്കുന്നത്. തനു വിസ്താരെ. ഇവിടെ വിസ്തരിക്കുന്നവനാണ് രുദ്രൻ. എന്താണ് വിസ്തരിക്കുന്നത്? സ്തൃ - ആച്ഛാദനേ, പ്രീതി രക്ഷാ പ്രാണനേ. ആച്ഛാദനേ - മറഞ്ഞിരിക്കുന്നതായ എന്താണോ ഉള്ളത് അതിനെ വിസ്തരിക്കുന്നവനാണ് രുദ്രൻ. പ്രീതി രൂപമായിട്ടും രക്ഷാരൂപമായിട്ടും പ്രാണരൂപമായിട്ടും വിസ്തരിക്കുകയാണ്; ആ വിസ്താരത്തിൻ്റെ അധിദേവതയാണ് രുദ്രൻ. നമ്മുടെ ശരീരത്തിൽ മറഞ്ഞിരുന്ന് ക്രിയകൾ ചെയ്യുന്ന ദേവതകളുടെ പതിയാണ്, പ്രാണനാണ് രുദ്രൻ എന്നാണ് ഇവിടെ ആശയം.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മറഞ്ഞിരുന്ന് വിസ്തരിപ്പിക്കുന്നതാണ് തസ്കരത്വം. മറഞ്ഞിരിന്നു തൻ്റെ പ്രവൃത്തി ചെയ്യുന്നു എന്ന ആശയം കൊണ്ടാണ് സ്ഥൂലമായി തസ്കരശബ്ദത്തിന് കള്ളനെന്ന അർഥം പറയുന്നത്. അതുകൊണ്ട് ശ്രീരുദ്രത്തിൽ ശിവൻ കള്ളനാണ് എന്നല്ല ആചാര്യനുദ്ദേശിച്ചിരിക്കുന്നത്; പ്രാണരൂപത്തിൽ ഇരിക്കുന്നതുകൊണ്ട് ശിവനെ കാണാനാകില്ലെന്നാണ് ഇവിടെ താല്പര്യം, അങ്ങനെ മറഞ്ഞിരുന്നുകൊണ്ട് പ്രാണസ്വരൂപനായ രുദ്രൻ എല്ലാ കർമ്മങ്ങൾക്കും അധിപതിയായി വർത്തിക്കുന്നു. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആരംഭത്തിൽ പറയുന്ന, നിഷംഗിണ ഇഷുധിമതേ എന്നതിൻ്റെ അർഥം കൂടി നോക്കിയാൽ ഇതു കൂടുതൽ വ്യക്തമാകും. നിഷംഗിണനാണ്, സംഗം എന്ന അർഥത്തിലുള്ള 'സഞ്ജ്' ധാതുവാണ് ഇവിടെ, സംഗമില്ലാതെ ഇരിക്കുന്നവനാണ്, രുദ്രൻ. എന്തിനോടാണ് സംഗമില്ലാതിരിക്കുന്നത്? ഇഷുധിമതേ - ഇഷവോ ധീയന്തേ അത്ര. ഇഷു എന്നാൽ ഇഷ്യതി ഗച്ഛതീതി. ഇച്ഛാരൂപത്തിൽ ഗമിക്കുന്നതും ധരിക്കുന്നതും സാക്ഷാത് രുദ്രനാണ്; എന്നാൽ ഈ ഇച്ഛയിൽ അദ്ദേഹത്തിന് യാതൊരു സംഗവുമില്ല താനും.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി മുൻപ് സൂചിപ്പിച്ച വഞ്ചന എന്ന പദത്തിലേക്കും വരാം. ഇവിടെ വഞ്ചന എന്നാൽ മലയാളത്തിലെ വഞ്ചനയല്ല, വഞ്ച് ഗതൗ എന്നാണ് ധാത്വർഥം. ഗതിരൂപനായിരിക്കുന്നവൻ. ജഗത്തിനു മുഴുവൻ ഗതിയായും വ്യാപിച്ചും ഇരിക്കുന്ന പ്രാണനായിരിക്കുന്ന രുദ്രന് നമസ്കാരം എന്ന് മന്ത്രാർഥം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഒരു വറ്റു നോക്കിയാൽ ബാക്കി ചോറിൻ്റെ വേവറിയാം എന്നു പറയാറുണ്ട്. അതുപോലെ, ശ്രീരുദ്ര വ്യാഖ്യാനങ്ങളിലെ അർഥവ്യതിയാനം എത്രയെന്ന് ഈ ഒറ്റ വാക്കിലൂടെ നമുക്ക് മനസ്സിലാക്കാവുന്നതേയുള്ളു. ഓരോ ഗ്രന്ഥത്തിൻ്റേയും അർഥതലത്തെ അതിൻ്റെ അധികാരി-വിഷയ-സംബന്ധ-പ്രയോജനം അനുസരിച്ച് അർഥനിർണയം ചെയ്യേണ്ടത് എത്രത്തോളം അനിവാര്യമാണെന്ന് ഇത് വ്യക്തമാക്കുന്നു.</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-69830452354055154422023-12-11T08:33:00.000-08:002023-12-11T08:33:07.472-08:00 ഗുരുവും അര്ഥതലങ്ങളും...<p> ഗുരുവും അര്ഥതലങ്ങളും...</p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ഗുരുവെന്ന പദത്തിന്റെ അർഥതലങ്ങളെ കുറിച്ച് പറയേണ്ടതായ ആവശ്യകത തന്നെയില്ല..അനേകായിരം ഗുരുക്കന്മാർ ഇതിനുമുന്പ് തന്നെ അതിനെ കുറിച്ച് പറഞ്ഞിട്ടുണ്ട്.. ഗുരുക്കന്മാർ നാമരൂപാത്മകമായി പലതാകാം എന്നാൽ ശിരസ്സിനു മുകളിൽ വിളങ്ങുന്ന ഗുരുപാദുകം ഒന്നേയുള്ളു.. </span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗുരുനാഥൻ വിദ്യാ വിനയ സമ്പന്നത്വത്തിന്റെ പ്രകടഭാവമായിരിക്കണം. എപ്പോഴാണോ തന്നിലൂടെ ഒരു വിദ്യാർഥിക്ക് ഉപദേശം കൊടുക്കുന്നത് അപ്പോൾ ആ വിദ്യാർഥിയുടെ പൂർവജന്മാർജിതമായ പുണ്യത്തിന്റേയും ഇച്ഛയുടേയും ബഹിർസ്ഫുരണം തന്നിലൂടെ സംഭവിക്കുന്നതാണെന്നും, <span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>അവരുടെ പരമ്പരയുടെ പുണ്യം വാഗ്ദേവതയായി തന്റെ നാവിൽ വിളങ്ങുന്നതാണെന്നും ഉള്ള ബോധമുള്ളവനായിരിക്കണം ഗുരു. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗുരു പകർന്നു തരുന്ന അറിവ് തനിക്ക് ഹിതമായത് ഗുരുവിലൂടെ വാഗ്ദേവത അനുഗ്രഹിക്കുന്നതാണെന്ന് തിരിച്ചറിവും അതിന്റെ വിനയവും ശിഷ്യനും ആവശ്യമാണ്. അതുകൊണ്ട് തന്നെ കാര്യവും കാരണവുമായിരിക്കുന്നത് ദേവി തന്നെയാണ്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗുരുവും ശിഷ്യനും ഒരു അരണിയുടെ രണ്ടു ഭാഗമാണ്.. ആ അരണി കടയുമ്പോൾ ആണ് തീയുണ്ടാകുക.. രണ്ടു പേരും ഒരെ തലത്തിൽ ഒരെ ഭാവത്തിൽ പരസ്പര പൂരകമായി നിൽക്കുമ്പോഴാണ് അഗ്നി സംഭവിക്കുക.. നെരിപ്പിനെ നെരിപ്പിനാൽ നോണ്ട്രതൈ ദീക്ഷാ എന്ന തമിഴ് വചനം ഇതു തന്നെയാണ് ഉദ്ദേശിച്ചിരിക്കുന്നത്..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതിന്റെ പൂർണ്ണകർമ്മത്തെയാണ് നാം സത്കാരം എന്നു ഉപാസനാ തലത്തിൽ പറയുന്നത്. അതായത് ഗുരു ഒരു ശിഷ്യനെ സത്കരിക്കുകയാണ് ചെയ്യുക.. ദേവീ മാഹാത്മ്യത്തിൽ മുനിനാ തേന സത്കൃതഃ എന്ന പാദം കാണുമ്പോൾ സത്കാരമെന്ന അർഥമാണ് മനസ്സിലേക്ക് വരുക..സുമേധസ് എന്ന ശ്രേഷ്ഠനായ ഗുരുനാഥൻ എന്ത് സത്കാരമാകും എല്ലാം നഷ്ടപ്പെട്ടതായ സുരഥനു നൽകിയിട്ടുണ്ടാകുക.. ഇവിടെ സുരഥൻ നമ്മളെ ആണ് പ്രതിനിധാനം ചെയ്യുന്നത്. ഒരു ഗുരുനാഥൻ സ്വജീവിതത്തിൽ എന്ത് സത്കാരമാണ് നമുക്ക് ചെയ്തു തന്നിട്ടുള്ളത്.. സത്കൃത എന്ന പദത്തെ പ്രത്യേകം അറിയേണ്ടത് ആവശ്യമാണ്. സത്കൃതഃ എന്നത് കൃഞ് പ്രത്യയം വിധിച്ചതുകൊണ്ട് സുകൃത്, കര്മകൃത്, പാപകൃത്, മന്ത്രകൃത്, പുണ്യകൃത് എന്നിങ്ങനെ അഞ്ചു തലത്തിലാണ് അര്ഥം സ്വീകരിക്കുന്നത്. ഇതിനെ കുറച്ചു കൂടി വിശദീകരിച്ചു പറഞ്ഞാൽ അഞ്ചു തരത്തിലുള്ള കർമ്മങ്ങളെ ഒരു ശിഷ്യൻ ഗുരുവിന്റെ കൂടെ നിന്നു ചെയ്തു പഠിക്കേണ്ടതാണ് അഥവാ ഗുരുക്കന്മാർ ചെയ്യിപ്പിച്ച് പഠിപ്പിക്കുക പതിവാണ്..</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഒരു ആശ്രമത്തിൽ ഒരു ബ്രഹ്മചാരി അല്ലെ സാധകൻ ഗുരുസമക്ഷത്തിൽ ചെല്ലുമ്പോൾ ആ ആശ്രമത്തിലെ നിത്യാചാരങ്ങളായ സന്ധ്യാവന്ദനാദി നിത്യകർമ്മങ്ങളേയും അവിടെത്തെ നിത്യ ദേവതോപാസനകളേയും ചെയ്യേണ്ടതുണ്ട്. ഇതാണ് സുകൃത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അടുത്തത് കർമ്മകൃത് ആണ്. ആ ആശ്രമത്തിലെ കര്മ്മങ്ങളെല്ലാം വിറകു വെട്ടുന്നത്, ഗോക്കളെ നോക്കുന്നത്, അതിഥി ശ്രുശ്രൂഷയോ അവർക്ക് അന്നം ഉണ്ടാക്കുന്നത് തുടങ്ങി എല്ലാം ചെയ്യേണ്ടത് ശിഷ്യനാണ്. ഇതാണ് കർമ്മകൃത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പാപകൃത്, താൻ അറിഞ്ഞോ അറിയാതെയോ ചെയ്തതായ പാപകർമ്മങ്ങൾക്ക് പരിഹാരം ചെയ്യേണ്ടതാണ്. പൂർവം ചെയ്യപ്പെട്ടതായ അതായത് മാതൃജം, പിതൃജം' കുലജം, ധർമ്മജം ഇപ്രകാരം നമ്മിലേക്ക് വന്നതായ ഏതൊരു കർമ്മത്തിന്റേയും ഫലഭാഗമാണ് നാം അനുഭവിക്കുന്നത്. അത് പൂർണ്ണമായും ശുദ്ധമാകുമ്പോഴാണ് നിത്യകർമ്മങ്ങൾക്ക് ഫലമുണ്ടാകൂ. അതുകൊണ്ട് പരിഹാര വിധാനമായ കർമ്മങ്ങളാണ് പാപകൃത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മന്ത്രകൃത് എന്നതുകൊണ്ട് ഗുരുനാഥൻ നമ്മുടെ ഉദ്ദേശ്യ ലക്ഷ്യങ്ങളേയും നമ്മുടെ വർണത്തിനും കുലത്തിനും അനുസരിച്ച് ജീവിതത്തിൽ നമ്മളെ ഉയർത്തുന്നതിന് യോഗ്യമായ മന്ത്രത്തെ ഉപദേശിച്ചു തരുന്നു. ആ ഉപദേശിച്ച മന്ത്രത്തെ സാധനാ തലത്തിൽ നിത്യം ജപിക്കേണ്ടതാണ് അതാണ് മന്ത്രകൃത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പുണ്യകൃത് എന്നതുകൊണ്ട് പുണ്യപ്രവർത്തികൾ ചെയ്യുവാൻ ശ്രമിക്കുക. പൂർവം പറയപ്പെട്ടതല്ലാതെ തന്നാലാകുന്ന വിധത്തിൽ പരോപകാരമായ കാര്യങ്ങളെ പുണ്യസമ്പാദനത്തിന് ചെയ്യുവാൻ ശ്രമിക്കുക. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇപ്രകാരമുള്ള സത് കര്മം അതായത് ഏറ്റവും യോഗ്യമായ പഞ്ചകർമ്മങ്ങളേയും ഗുരുനാഥൻ ശിഷ്യരെ കൂടെ നടത്തി ചെയ്യിക്കാറുണ്ട്. ഇതിന് നേർവിപരീതമായി നാം നടന്നാൽ അതായത് വ്യക്തിഗതമായി നിത്യാചാരം വിഹീനമായാൽ വ്യയം സംഭവിക്കുമെന്നാണ് പറയുക. വ്യയമെന്നാൽ നാശം. എന്തിന്റെ നാശമാണ്, ശ്രേഷ്ഠമായ എല്ലാത്തിന്റേയും നാശം സംഭവിക്കും. സ്മൃതിയും അനുകമ്പയും നഷ്ടമാകും. വിധിയാം വണ്ണം പഠിച്ചതായ എല്ലാം തന്നെ നഷ്ടമാകും. വ്യക്തിത്ത്വം തന്നെ നഷ്ടമാകുന്നു. സത്കർമ്മയുക്തമായ ശീലം നഷ്ടമായാൽ അതു നിന്ദയായി മാറും. പൂർവപിതാക്കന്മാരാലും പരമ്പരയാലും ഗുരുക്കന്മാരുടെ അനുഗ്രഹവും ഹേതുവായി സത്കർമ്മങ്ങളാൽ സഞ്ചിതമാക്കപ്പെട്ട പുണ്യം നാശത്തെ പ്രാപിക്കും. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ജീവിതത്തിൽ ആചരണത്തിലൂടെ തന്നെ ശിഷ്യനെ ഉയർത്തുക എന്നതാണ് ഉത്തമ ഗുരുവിന്റെയും ഏറ്റവും ഉത്തമമായ അദ്ധ്യാപനത്തിന്റേയും ദേവതാ പ്രസാദത്തിന്റേയും മാന്ത്രികത. അതാണ് പരമമായ ഗുരുപാദുകത്തിന്റെ മഹിമ.. ആ ഗുരുപരമ്പരയുടെ അനുഗ്രഹം ഗുരുക്കന്മാരുടെ രൂപത്തിൽ സകലരിലും വിളങ്ങാനിടവരട്ടെ...</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-34654916160579179082023-12-11T08:32:00.001-08:002023-12-11T08:32:34.739-08:00 ഹരിയും നാരായണനും വിഷ്ണുവും...<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">ഹരിയും നാരായണനും വിഷ്ണുവും.</span></p><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ആരാ ഹരി ?...വിഷ്ണു. ഓ അപ്പോ വിഷ്ണുവോ ?.. നാരായണൻ... </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഒരു വാക്കിന്റെ അര്ഥം ചോദിച്ചാൽ മറ്റൊരു നാമം അതിന്റെ മറുപടിയായി പറയും. ഇങ്ങിനെയാണ് നാം ഇപ്പോൾ കേട്ടു പരിചയിച്ച ശൈലി...</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>സംസ്കൃതത്തിൽ വിഷ്ണുവിന് തന്നെ അനേക പദങ്ങളുണ്ട്. എന്തിനാണ് ഇങ്ങിനെയൊരു പ്രയോഗ ശൈലി.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അത് പദാര്ഥങ്ങളെ തിരിച്ചറിയാനുള്ള ഉപാധിയാണ്. എങ്ങിനെയാണ് എന്നു മനസ്സിലാക്കാൻ ആദ്യം കുറച്ച് ഉദാഹരണം നോക്കാം.. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഒന്പതു ദ്രവ്യങ്ങളിലെ അഗ്നിയെ സ്വീകരിച്ചു എന്നു വക്കൂ. ഇതിന്റെ ധാത്വര്ഥം അഗി ഗതൌ, ഗതിരൂപമായതാണ്. അഗ്നി മുകളിലേക്ക് ആണ് ഗമിക്കുക. അതുകൊണ്ട് അംഗതി ഊര്ധ്വം ഗച്ഛതി ഇതി അഗ്നി. മുകളിലേക്ക് ഗമിക്കുന്നത് കൊണ്ട് അഗ്നി. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി നാമരൂപങ്ങളെ യോജിപ്പിച്ചാൽ,</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വിഷ്ണു എന്നതിന് നിരുക്തകാരൻ പറയുന്നത്, വിഷ് ലൃ വ്യാപ്തൌ, വിശേഷേണ വ്യാപ്നോതി ഇതി. വ്യാപിച്ചിരിക്കുന്നതുകൊണ്ട് വിഷ്ണു. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വിഷ്ണുവിന്റെ മറ്റൊരു പേരാണ് നാരായണൻ. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നാരായണ ശബ്ദത്തിന് നാരം അയനം യസ്യ എന്നാണ് സമാസം. അയ ഗതൌ എന്നും, നൃൃൻ നയതി എന്നും ധാത്വര്ഥം സ്വീകരിച്ചാൽ, നയിക്കുന്നതായ ഗതിയെയാണ് നാരായണ ശബ്ദം കൊണ്ട് ആചാര്യൻ ഉദ്ദേശിച്ചിരിക്കുന്നത് എന്നു മനസ്സിലാക്കാം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി ഒന്നിന്റെ സ്വരൂപത്തെ മനസ്സിലാക്കണമെന്നു വക്കുക.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഉദാഹരണം കര്കടി..കര്കം പരിണാമേ ശുക്ലതാം അടതി ഗച്ഛതി വാ ഇതി. അതായത് പരിണാമത്തിൽ ശുക്ലതയെ പ്രാപിക്കുന്നത് എന്തോ അതാണ് കര്കടി. ഇതിന് മറ്റൊരു അര്ഥം കൂടിയുണ്ട്. കര്കം കണ്ടകം അടതി ഗച്ഛതി. മുള്ളുണ്ടാകുന്നതാണ് കര്കടീ. അപ്പോൾ ദ്രവ്യത്തെ തിരിച്ചറിയാനുള്ള രൂപാദികളെയാണ് ഇവിടെ ധാത്വര്ഥത്തിൽ യോജിപ്പിച്ചിരിക്കുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇനി ഒരു ദ്രവ്യത്തിന്റെ കര്മ്മത്തെ മനസ്സിലാക്കണമെന്നു വക്കൂ..</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഉദാഹരണത്തിന് കകുഭം. സാധാരണ നീര്മരുത് എന്നാണ് മലയാളത്തിൽ ഇതിന് അര്ഥം പറയുന്നത്. കം വാതം സ്കുഭ്നാതി വിസ്താരയതി ഇതി കകഭഃ. വാതത്തെ വിസ്തരിപ്പിക്കുന്നതുകൊണ്ടാണ് കകുഭം എന്ന പദം വന്നിരിക്കുന്നത്. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">അതായത് ഓരോ പദവും ഉണ്ടാക്കിയിരിക്കുന്നത് ധാതുക്കളെ കൊണ്ടാണ്. അതിനെ ആധാരമാക്കി ആ പദത്തിൽ ഒരു അര്ഥത്തെയും യോജിപ്പിച്ചിട്ടുണ്ടാകും. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വിധാതാ എന്നാൽ ബ്രഹ്മാവ്, ഹരിയെന്നാൽ വിഷ്ണു, ശിവനെന്നാൽ രുദ്രൻ ഇങ്ങിനെ ഒന്നിന് മറ്റൊരു നാമം അര്ഥമായി പറയുമ്പോൾ നഷ്ടമാകുന്നത് ആ പദത്തിലൂടെ ദ്യോതിപ്പിക്കുന്ന ആശയം കൂടിയാണ്. ഇതെ പോലെ വിശ്വം, ജഗത്, ലോകം ഇവയെല്ലാം ഒന്നല്ല. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ദ്രവ്യം ഗുണം കര്മ്മം സാമാന്യം വിശേഷം സമവായം അഭാവം തുടങ്ങി ഏഴു തരത്തിൽ പദാര്ഥങ്ങളെ വിഭജിച്ച്, അതിനെ മനസ്സിലാക്കുന്നതിന് വേണ്ടി ആ അര്ഥങ്ങളെ ധാതുവിലൂടെ യോജിപ്പിച്ചാണ് സംസ്കൃതത്തിൽ പദങ്ങളുണ്ടാക്കിയിരിക്കുന്നത്. പദാര്ഥവിജ്ഞാനീയത്തിനാണ് ഇത്തരത്തിൽ ശൈലിയെ സ്വീകരിച്ചിരിക്കുന്നത്. ഒരു പദത്തിന് മറ്റൊരു പദം അര്ഥമായി പറഞ്ഞാൽ ഈ അര്ഥം നമുക്ക് മനസ്സിലാക്കാൻ സാധ്യമാകാതെ വരും എന്നു മാത്രമല്ല നേർവിപരീതമായ അര്ഥം തോന്നുകയും ചെയ്യും. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സംസ്കൃതത്തിൽ വ്യത്യസ്തമായ പദങ്ങളെന്തിന് എന്ന് മനസ്സിലായി കാണുമല്ലോ... ഒരു നാമത്തിന്റെ അര്ഥം മറ്റൊരു നാമമല്ല. ഓരോ പദത്തിന്റേയും അര്ഥം മനസ്സിലാക്കേണ്ടത് അതിന്റെ തന്നെ ധാതുവിൽ നിന്നാണ്. അതു മനസ്സിലക്കാൻ ഒരെ ഒരു വഴിയേയുള്ളു, ആ പദത്തിന്റെ ധാതുവിനെ മനസ്സിലാക്കി ആ അര്ഥത്തെ അറിയുക.</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-9061162797118801154.post-55154697768042043722023-12-11T08:32:00.000-08:002023-12-11T08:32:05.629-08:00 നാട്യശാസ്ത്രത്തിലെ ഗ്രാമം<p> <span style="background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; white-space-collapse: preserve;">നാട്യശാസ്ത്രത്തിലെ ഗ്രാമം</span></p><div class="xdj266r x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span class="x3nfvp2 x1j61x8r x1fcty0u xdj266r xhhsvwb xat24cr xgzva0m xxymvpz xlup9mm x1kky2od" style="display: inline-flex; font-family: inherit; height: 16px; margin: 0px 1px; vertical-align: middle; width: 16px;"><br /></span></div><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"></span></div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ത്രേതായുഗേ സംപ്രവൃത്തേ മനോർവൈവസ്വതസ്യ തു</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><a style="color: #385898; cursor: pointer; font-family: inherit;" tabindex="-1"></a></span>ഗ്രാമ്യധർമ്മപ്രവൃത്തേ തു കാമലോഭവശംഗതേ</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈർഷ്യാക്രോധാദി സമ്മൂഢേ ലോകെ സുഖിത ദുഃഖിതേ… </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">- ഭരതൻ്റെ നാട്യശാസ്ത്രത്തിലെ നാട്യോത്പത്തിയെന്ന ആദ്യ അദ്ധ്യായത്തിലെ ശ്ലോകമാണ്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ ശ്ലോകത്തിൻ്റെ അർഥം ആയി, ‘ആദ്യത്തെ കൃതയുഗം കഴിഞ്ഞ് ത്രേതായുഗം തുടങ്ങിയതോടെ ലോകം സ്വധർമ്മം വിട്ട് ഗ്രാമ്യധർമ്മങ്ങളിൽ പ്രവേശിച്ചു തുടങ്ങി. കാമത്തിനും ലോഭത്തിനും അടിപ്പെട്ടു. അസൂയകൊണ്ടും ക്രോധം കൊണ്ടും അന്ധമായി തീർന്നു. സുഖ ദുഃഖസമ്മിശ്രമായി ഭവിച്ചു,’ എന്നു പറഞ്ഞശേഷം, മലയാളത്തിലെ പ്രമുഖ നാട്യശാസ്ത്രവ്യാഖ്യാതാവായ കെ. പി. നാരായണ പിഷാരോടി ഗ്രാമം എന്താണെന്ന് വിശദീകരിക്കുന്നുണ്ട്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">‘വേദശാസ്ത്രാദികൾ പഠിക്കാത്ത ജനങ്ങൾ പാർക്കുന്ന പ്രദേശമാണ് ഗ്രാമം. അവരുടെ ധർമ്മമാണ് ഗ്രാമ്യധർമ്മം. ഗ്രാമീണർക്ക് സ്വധർമ്മങ്ങളും വിധർമ്മങ്ങളും ഒന്നും അറിഞ്ഞു കൂടാ. തനിക്കു തോന്നിയത് തൻ്റെ ധർമ്മം; അത്ര തന്നെ,’ എന്നാണ് ആ വിശദീകരണം. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ വാക്കുകൾ വായിക്കുമ്പോൾ തോന്നുന്ന അത്ഭുതം, ഭാരതത്തിൽ ഏത് ഗ്രാമമാണ് ഇപ്രകാരം ശാസ്ത്രം പഠിക്കാത്തതായി, ധർമ്മമില്ലാത്തതായി നാട്യശാസ്ത്രകാരനായ ഭരതമുനി കണ്ടിട്ടുണ്ടാവുക എന്നതാണ്! </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗ്രാമമെന്നതിന് അമരം പറയുന്നത്, ‘സമൌ സംവസഥ ഗ്രാമൌ,’ എന്നൊക്കെയാണ്. സമ്യക് വസന്ത്യസ്യേതി സംവസഥ. ഏറ്റവും ഉത്തമമായി താമസിക്കുന്ന സ്ഥലമാണ് സംവസഥ. പിന്നെ, ‘ഗ്രസ്യതേ ഭുജ്യതേ ഇതി ഗ്രാമ,’ ഭക്ഷിക്കുന്നതിനുള്ള സാധനോപാധിരൂപമായ വയലുകളാൽ സമൃദ്ധമായതുകൊണ്ടാണ് ഗ്രാമം എന്നു വിളിക്കുന്നത് എന്ന്. മറ്റൊന്ന്, ‘വേശ്മഭൂഃ’ - വേശ്മം എന്നാൽ സാമാന്യമായി ഗൃഹം എന്നു പറയും, അതുള്ള സ്ഥലമാണ് വേശ്മഭൂഃ. ഗൃഹിണികൾ താമസിക്കുന്ന സ്ഥലമായതുകൊണ്ട് ഇതിനെ വാസ്തു എന്നും അമരപദവൃത്തികാരൻ സമാസം യോജിപ്പിച്ചിരിക്കുന്നു. ഇങ്ങനെയൊക്കെയുള്ള ഗ്രാമം എങ്ങനെയാണ് ധർമ്മമില്ലാത്തവർ താമസിക്കുന്ന സ്ഥലമാകുക?</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">‘സമൂഹവാചിനൗ ഗ്രാമൗ സ്വരശ്രുത്യാദിസംയുതൗ</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">യഥാ കുടുംബിനഃ സർവേ ഏകീ ഭൂത്വാ വസന്തി ഹി,’ എന്നാണ് ഭരതകോശം തന്നെ ഗ്രാമത്തെ നിർവ്വചിച്ചിരിക്കുന്നത്; </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">സമൂഹവാചിയാണ് ഗ്രാമശബ്ദം; അതാകട്ടെ സ്വരത്തോടും ശ്രുതിയോടും ചേർന്നു നിൽക്കുന്നതാണ്. അവിടെയാണ് കുടുംബങ്ങൾ എല്ലാം ഒരുമിച്ചു താമസിക്കുന്നത്, എന്ന്. വിപ്രന്മാരും വിപ്രഭൃത്യന്മാരും സമൃദ്ധകൃഷീവലന്മാരുമൊക്കെ താമസിക്കുന്ന സ്ഥലമാണ് ഗ്രാമമെന്ന് വാചസ്പത്യകാരനും പറയുന്നു.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗ്രാമമെന്നത് ധർമ്മവും ശാസ്ത്രാഭ്യാസവുമില്ലാത്തെ ഒരിടമാണെങ്കിൽ ഒരുപാട് ചോദ്യങ്ങൾ ഓരോ ഗ്രന്ഥത്തിലൂടെ കടന്നുപോകുമ്പോഴും ഉയർന്നു വരും. മഹാഭാരതത്തിലെ ഭീഷ്മപർവത്തിൽ, </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">‘ത്യജേദേകം കുലസ്യാർഥേ ഗ്രാമസ്യാർഥേ കുലം ത്യജേത്</div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗ്രാമം ജനപദസ്യാർഥേ ആത്മാർഥേ പൃഥിവീം ത്യജേത്,’ എന്ന ശ്ലോകത്തിലൂടെ, ‘കുലത്തെ ത്യജിച്ചും ഗ്രാമത്തെ സംരക്ഷിക്കണം’ എന്നുപദേശിക്കുന്നത് എന്തുകൊണ്ടായിരിക്കും എന്നതുതന്നെ ഒന്നാമത്തെ ചോദ്യം.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">പിന്നെ, ശാസ്ത്രത്തിൽ പറയുന്ന ശബ്ദഗ്രാമം, ഇന്ദ്രിയഗ്രാമഃ, ഭൂതഗ്രാമം, ഗുണഗ്രാമം എന്നീ പ്രയോഗങ്ങളെയെല്ലാം അപ്പോൾ ഏതുവിധത്തിൽ മനസ്സിലാക്കേണ്ടിവരും?</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">മറ്റൊന്ന്, ധാതുപാഠത്തിൽ പറയുന്ന ഗ്രാമശബ്ദത്തിൻ്റെ ‘ഗ്രാമ് ആമന്ത്രണേ’ എന്ന ധാത്വർഥവും ഗ്രാമശബ്ദത്തിൻ്റെ തന്നെ ‘ഗ്രസ്’ ധാതുവിൻ്റെ അർഥമായ ‘ഗ്രഹണേ, അദനേ’ എന്നിവയും ‘ഗ്രസ്യതേ ഭുജ്യത ഇതി ഗ്രാമ’മെന്ന സമാസത്തിൽ ‘ഗ്രസു അദനേ,’ എന്ന അർഥവും എങ്ങനെ യോജിപ്പിക്കും?</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഈ പാഠങ്ങളെല്ലാം മുന്നിൽ വച്ചു പരിശോധിക്കുമ്പോൾ, നാട്യശാസ്ത്രത്തിലെ മേല്പറഞ്ഞ ശ്ലോകത്തിൽ ‘ഗ്രാമ്യധർമ്മം’ എന്നു പ്രയോഗിച്ചിരിക്കുന്നത് മനുഷ്യർ താമസിക്കുന്ന ഗ്രാമത്തെ ആധാരമാക്കിയാവില്ല എന്നു വ്യക്തമാകും. </div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">‘ഗ്രസ്’ ധാതുവിൻ്റെ ഗ്രഹണാർഥമാണ് ഇവിടെ ഭരതമുനി സ്വീകരിച്ചിരിക്കുന്നത്. ഗൃഹ്യന്തേ വിഷയാഃ യേന ഇതി. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇതേ അർഥത്തെ ധ്വനിപ്പിക്കുന്നതിന് വേണ്ടിയാണ് ഗ്രാമ്യധർമ്മമെന്നതിന് ഗ്രാമ്യസ്യ ഇതരാദേർധർമ്മഃ എന്നു സമാസം കല്പദ്രുമകാരൻ പറയുന്നത്. അതായത് വിഷയാദികളെ കാമത്തോടു കൂടി സ്വീകരിച്ച് ധരിക്കുന്നതാണ് ഇവിടുത്തെ ഗ്രാമ്യധർമ്മം. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വ്യവായോ ഗ്രാമ്യധർമ്മഃ - വിശേഷമായി അവായനം അധഃ സംശ്ലേഷണം വ്യവായഃ എന്നാണ് സമാസം. അന്നഭുക്തി രൂപമായിട്ടും പ്രാണരൂപമായിട്ടും തന്നിലേക്ക് സ്വീകരിക്കുന്നതെല്ലാം തന്നെ അധഃപതിച്ച അവസ്ഥയാണ് ഗ്രാമ്യധർമ്മം. ഇന്ദ്രിയങ്ങളും ഗുണങ്ങളും വാക്കുകളും ഉൾപ്പെടെ എല്ലാം അധഃപതിച്ച അവസ്ഥ. </div><div dir="auto" style="font-family: inherit;">‘ഗ്രാമ്യധർമ്മഃ കാമകേളീ രതിർനിധുവനം രതം’ എന്നു വൈജയന്തീ കോശവും പറയുന്നു. അതായത് ഇന്ദ്രിയങ്ങളിൽ നിയന്ത്രണമില്ലാതെ എല്ലാ അയോഗ്യമായ സ്ഥാനത്തും എല്ലാ വിഷയങ്ങളോടും സംഗം ചെയ്യുന്ന അവസ്ഥ.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഗ്രാമ്യാഹാരം കഴിച്ചാൽ ശരീരദോഷങ്ങളുണ്ടാകും എന്നു ചരക സംഹിതയും പറയുന്നുണ്ട്. അതും ഗ്രാമത്തിലുണ്ടാക്കിയ ആഹാരം കഴിക്കുന്നതു കൊണ്ടല്ല; അന്നത്തിൻ്റെ ഗുണവിപര്യയത്തെ ആധാരമാക്കിയാണ്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ഇങ്ങനെയല്ലാതെ ഗ്രാമമെന്നത് വേദശാസ്ത്രാദികൾ പഠിക്കാത്തവർ താമസിക്കുന്ന സ്ഥലമെന്ന അർഥം സ്വീകരിച്ചാൽ ശാസ്ത്രത്തിൽ അവ്യാപ്തി, അതിവ്യാപ്തി, അസംഭവാദി ദോഷം വരും. (ലക്ഷണം ലക്ഷ്യത്തിൽ കവിഞ്ഞ ഇടങ്ങളിലും ഇരിക്കുന്നത് അതിവ്യാപ്തി. ലക്ഷണം ലക്ഷ്യത്തിൽ എല്ലായിടത്തും ഇല്ലാതിരിക്കുന്നത് അവ്യാപ്തി. ലക്ഷണം ലക്ഷ്യത്തിൽ ഒരിടത്തും ഇല്ലാതിരിക്കുന്നത് അസംഭവം – നിജാനന്ദവിലാസം, ചട്ടമ്പിസ്വാമികൾ.)</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">വേദശാസ്ത്രാഭ്യാസത്തിൻ്റേയും സംസ്കാരത്തിൻ്റേയും കേളീനിലങ്ങളെന്നു വിശേഷിപ്പിക്കപ്പെട്ടിട്ടുള്ള പുരാതനകേരളത്തിലെ 64 ഗ്രാമങ്ങളെക്കുറിച്ചും ‘നാട്ടിൻപുറം നന്മകളാൽ സമൃദ്ധ’മെന്ന കവിഭാവനയും അറിയാത്തയാളോ നിഷേധിക്കുന്നയാളോ അല്ല, കൊടിക്കുന്നു ഗ്രാമത്തിൽ ജനിച്ചുവളർന്ന കെ. പി. നാരായണപിഷാരോടി. എന്നിട്ടും ‘ധർമ്മഹീനരുടെ വാസസ്ഥാനമാണ് ഗ്രാമം’ എന്നൊക്കെ ഒരു ആധികാരിക ഗ്രന്ഥത്തിൽ പ്രസ്താവിക്കണമെങ്കിൽ, ഗുരുനാഥനെന്ന എല്ലാ ആദരവോടെയും തന്നെ പറയട്ടെ, ഒരു ശാസ്ത്രഗ്രന്ഥത്തിൻ്റെ തർജ്ജമയിലും വ്യാഖ്യാനത്തിലുമൊക്കെ പുലർത്തേണ്ട ശ്രദ്ധയും ഗൗരവവും അദ്ദേഹത്തിൽനിന്നുണ്ടായിട്ടില്ലെന്നുവേണം അനുമാനിക്കാൻ. അദ്ദേഹത്തിൻ്റെ നാട്യശാസ്ത്രം മലയാളം തർജ്ജമയിലെ ‘ഒറ്റപ്പെട്ട സംഭവ’വുമല്ല ഇത്. ആദ്യശ്ലോകത്തിൻ്റെ അർഥവിശദീകരണം മുതൽ ഗ്രന്ഥത്തിൻ്റെ വിഷയത്തിൽ നിന്നു വ്യതിചലിക്കുന്ന ഈ ലാഘവത്വം പ്രകടമാണ്.</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">നമ്മുടെ ഒട്ടുമിക്ക ശാസ്ത്രഗ്രന്ഥങ്ങളുടേയും പല ഭാഷകളിലുമുള്ള വിവർത്തനങ്ങളുടെ ഗതി ഇങ്ങനെയൊക്കെയാണ്. നാട്യശാസ്ത്രത്തിൻ്റെ ഇംഗ്ലീഷ് വിവർത്തനമെന്ന പേരിൽ മൻമോഹൻ ഘോഷിനെപ്പോലുള്ളവർ എഴുതിവിട്ടിരിക്കുന്നതൊക്കെ അതിഭീകരമെന്നേ പറയാനാകൂ. ഇന്ന് ആയുർവേദകോളേജുകളിൽ പാഠപുസ്തകമായിട്ടുള്ള ചരകത്തിൻ്റെ ഇംഗ്ലീഷ് തർജ്ജമയിൽ ഗ്രാമ്യാഹാരം ‘Cooked food’ ആണ്!</div></div><div class="x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs xtlvy1s x126k92a" style="background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space-collapse: preserve;"><div dir="auto" style="font-family: inherit;">ദൗർഭാഗ്യകരമായ സംഗതി ഒരു നൂറു വർഷത്തിനുശേഷം ഈ പുസ്തകങ്ങൾ ആധികാരികമായെടുത്ത് ഭാരതത്തിലെ ഗ്രാമം എന്നത് സ്വധർമ്മമെന്തെന്ന് അറിയാത്തവരും തനിക്കു തോന്നിയത് ചെയ്യുന്നവരുമായ ജനത താമസിച്ചിരുന്ന സ്ഥലമാണെന്ന ‘പഠന’ങ്ങൾ നമുക്കു കാണേണ്ടി വരും എന്നതാണ്. ശാസ്ത്രയുക്തിയില്ലാതെ ഇന്നലെകളിൽ എഴുതിയ ഇത്തരം ഗ്രന്ഥവ്യാഖ്യാനങ്ങളാണ് ഇന്നത്തെ സമൂഹത്തിലെ പല പ്രശ്നങ്ങൾക്കും കാരണമായി വരുന്നതും.</div></div>Saradapadhamhttp://www.blogger.com/profile/02916402516781560168noreply@blogger.com0